Utvärdering av stadsmiljöavtal visar på positiva effekter

Såväl stora som små kommuner har ansökt om och beviljats stöd genom stadsmiljöavtalen och den geografiska spridningen har varit stor. Mindre kommuner har beviljats stöd för enstaka åtgärder och inte bara för större åtgärdspaket.

Syftet med utvärderingen är att redovisa Trafikverkets, kommuners och regioners erfarenheter av stadsmiljöavtalen. Utvärderingen är ett av flera underlag i Trafikverkets arbete med förslag till reviderad nationell plan 2026 - 2037. Under åren 2018–2023 beviljades 144 ansökningar om stadsmiljöavtal om totalt nära 7,6 miljarder kronor.

– Utvärderingen visar att stadsmiljöavtalen har drivit på utvecklingen av hållbara och aktiva transporter i städer över hela landet. Tack vare stadsmiljöavtalen har utbyggnad av kommunal och regional infrastruktur för cykel- och kollektivtrafik genomförts tidigare och i större omfattning. Avtalen har därmed bidragit till att snabba på omställningen till ett mer hållbart transportsystem, säger Lennart Kalander, Planering.

Resultaten från slutförda avtal visar på positiva effekter 

För de hittills slutförda avtalen ses att flöden av gående och cyklister har ökat och att flödet av biltrafik har minskat, i de punkter där mätningar gjorts. Utvecklingen ligger i linje med syftet i förordning (2015:579), vilket är att andelen persontransporter med cykel- och kollektivtrafik ska öka. Kommuner och regioner har genomfört trafikmätningar i anslutning till de åtgärder som ingår i de slutförda avtalen:

  • I mätpunkterna har flödet av gående ökat med 1 200 fotgängare per dygn, flödet av cyklister har ökat med 5 500 per dygn och antalet påstigande på hållplatser utmed berörda sträckor har ökat med 600 per dygn.
  • I mätpunkterna har biltrafikflödet minskat med 31 000 fordon per dygn.
  • Uppföljningen av stadsmiljöavtalen visar endast hur flöden har förändrats i mätpunkterna och inte utvecklingen totalt sett i systemet. 

Steg 1- och 2-åtgärder får högre prioritet i kommuners och regioners arbete

Fyrstegsprincipens steg 1- och 2-åtgärder förekommer flitigt i stadsmiljöavtalen, främst i form av motprestationer men även bland åtgärderna. Genom stadsmiljöavtalen har staten stimulerat kommuner och regioner till att genomföra steg 1- och steg 2-åtgärder som motprestationer i avtalen, främst i form av Mobility Management-insatser. Exempel på vanligt förekommande insatser är Cykelvänlig arbetsplats, Gå och cykla till skolan och Vintercyklist.