Malmbanan i höstskrud.

Regeringen har tagit emot rapporten som pekar på förändrade banavgifter på järnvägen

Regeringen gav förra året Trafikverket i uppdrag att se över banavgifterna och föreslå eventuella förändringar av nivåerna. Det handlar om avgifter som tågföretagen enligt järnvägsmarknadslagen ska betala för att köra på järnvägen.

Uppdraget som också tittat på beräkningsgrunderna för banavgifterna, resulterade i en rapport med en bilagd strategi som lämnades in till regeringen 30 juni. Trafikverket har jämfört de olika modeller som Järnvägsmarknadslagen godkänner för att räkna fram storleken på banavgifter.

Utgångspunkten för att beräkna banavgifterna är Trafikverkets kostnader för sådant som krävs för att tågtrafiken ska fungera, till exempel drift, underhåll och trafikledning. Järnvägsmarknadslagen slår fast att banavgifter kan tas ut antingen så att de motsvarar alla dessa kostnader, eller så att de enbart motsvarar tågtrafikens marginalkostnader, det vill säga de kostnader som ökar med ökande trafik, till exempel fler eller tyngre tåg.

Den senare metoden ger lägre banavgifter och är den som Trafikverket har valt att använda.

– Vi har valt att basera banavgifterna på tågtrafikens marginalkostnader, eftersom den modellen inte bara innebär lägre banavgifter utan också mest samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av spåren. Med hjälp av den ekonometriska modellen har forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) beräknat vilka kostnader som tågtrafiken orsakar i form av bland annat slitage på anläggningen, säger Jonas Eliasson, Måldirektör för Tillgänglighet.Inom uppdraget har nya beräkningar av tågtrafikens marginalkostnader tagits fram. Den förra beräkningen, som ligger till grund för dagens banavgifter, har ett antal år på nacken och omfattade kostnader fram till 2016. Den nya beräkningen har använt data fram till 2023. Den indikerar att dagens avgifter är lägre än de direkta kostnaderna för bland annat slitage som tågen orsakar.

– Beräkningarna visar att kostnaderna som järnvägstrafiken orsakar sannolikt är högre än dagens banavgifter, och att banavgifterna därför sannolikt måste höjas. Vi menar dock att ytterligare analyser och kvalitetssäkring behövs innan något beslut kan fattas om att förändra storleken på banavgifterna, säger Håkan Persson, enhetschef på Verksamhetsområde Planering.

Trafikverket föreslår till Regeringen att fortsatt utredning ska genomföras. Det handlar bland annat om att fortsatt analysera och kvalitetssäkra skattningar av järnvägstrafikens marginalkostnader. Trafikverkets bedömning är därför att ett beslut om nya nivåer på banavgifterna tidigast kan komma under våren 2026 i samband med Järnvägsnätbeskrivningen (JNB) för tågplan 2028 (T28).

Samtidigt menar Trafikverket att banavgifterna utgör en del i en helhet som påverkar järnvägsbranschens konkurrenskraft. Frågan är bred och behöver ses utifrån ett vidare perspektiv tillsammans med fler myndigheter och näringslivsaktörer. Trafikverket lyfter därför till Regeringen behovet av en statlig utredning som belyser det bredare näringslivsperspektivet.