Prototyp av underhållsrobot, Tortuna.
Forskning visar hur underhållsrobotar ökar tillgänglighet och säkerhet på spåret
För att minska den mänsklig aktiviteten i spår och öka effektiviteten vid underhåll kan robotar fylla ett viktigt behov. Därför utforskar Trafikverket och Chalmers möjligheten till att nyttja underhållsrobotar i spåret.
Visionen är att vi ska kunna nyttja järnvägsanpassade robotar som själva, på ett säkert sätt, kan göra regelbundna inspektioner av järnvägen för att hitta skador eller spåravsnitt där det finns risk att skador kan komma att uppträda. På sikt ska en underhållsrobot också kunna utföra vissa åtgärder och reparationer i spår.
Med tanke på att en robot kan arbeta under alla tider på dygnet med monotona uppgifter med hög kvalitet så är det en möjliggörare till ökat, effektivt underhåll vilket i sin tur bidrar till ökad kapacitet och tåg i tid.
– Underhållsrobotar på järnvägen är mycket intressant och bidrar till effektivisering av moment, som är krävande för människan som datainsamling och monotona arbeten, bekräftar Krister Wolff, forskare Chalmers.
Tester i Tortuna
Robotar har sedan länge använts i industrin och blir mer och mer vanliga i hemmen genom exempelvis gräsklippning och dammsugning. Robotiseringen av industrin har utvecklats enormt sedan 1970-talet. Idag finns ca. 350 robotar per 10 000 anställda i Sverige och trenden är ökande men att använda sig av robotar på järnvägen är ganska nytt.
Europe´s Rail projektet IAM4RAIL jobbar med att ta fram en rälsgående underhållsrobot. Roboten ska själv kunna orientera och navigera på järnvägsnätet. Förmågan har demonstrerats på Trafikverkets testbana i Tortuna med goda resultat, det senaste tillfället var maj 2025. Nästa steg är att utveckla robotens förmåga att övervaka omgivningen, att läsa av tavlor och signaler i anläggningen och agera på dem.
– Ett delvis robotiserat underhåll ger oss möjlighet till proaktiva, förebyggande åtgärder som dels förlänger livscykeln i anläggningen men också bidrar till att underhållet kan planeras så att det inte stör trafiken, konstaterar Matthias Asplund, Trafikverkets projektledare för IAM4RAIL.
Behov av anpassade regelverk
Idag finns ingen fungerande robot ute på spår för att avsyna eller för att utföra något underhållsmoment. Uppgifter som rent tekniskt skulle vara möjliga redan idag. För att anpassa regelverket måste vi kunna säkerställa att tekniken kan leverera samma eller högre grad av säkerhet än människan.
− Det kommer att kosta resurser att jobba igenom det befintliga regelverket men det är nödvändigt om vi ska kunna robotisera underhållsmoment i framtiden och möta morgondagens krav på ett effektivt underhåll i ett hållbart och konkurrenskraftigt järnvägssystem, säger Matthias
Mer information om projektet
Projektet har fått finansiering från Europes Rail Joint Undertaking (JU) enligt bidragsavtal nr: 101101917. JU erhåller stöd från Europeiska unionens Horizon Europes forsknings- och innovationsprogram och andra medlemmar av Europes Rail JU än unionen. De åsikter som uttrycks är dock författarens/författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller det gemensamma företaget för Europas järnvägar. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.
