Inför drönarnas intåg i våra städer

Utvecklingen av drönare och ny luftmobilitet går fort

I takt med den tekniska utvecklingen möjliggörs också nya användningsområden. Initialt kommer den nya luftmobiliteten främst att etableras i glesbygd, och med hjälp av kunskap från bland annat forskning kan nyttan spridas såväl där som till andra områden. Genom projektet UTM-CITY (Unmanned traffic management, for air traffic in cities) kan vi ge samhällsplanerare ett bättre stöd att undersöka och visualisera hur drönare skulle kunna vara en del av ett urbant landskap i framtiden och för att skapa samhällsnytta, förklarar Max Ohlsson, Trafikverket. Forskningsprojektet har sitt fokus på att integrera drönarteknik i urbana miljöer för att effektivisera leveranser, övervaka miljöpåverkan och förbättra stadsplaneringen. Vi vill göra det möjligt att se och värdera tillämpningen med en sådan utveckling på ett lättillgängligt sätt, berättar Max.

Visualisera framtida flygvägar för drönare

– Vi använde verktyget, simulatorn, under en workshop. En av idéerna som kom upp var att använda drönare för transporter mellan sjukhus. Regionen hade redan genomfört en förstudie som visade att det skulle kunna spara pengar och erbjuda en effektivare logistiklösning. I dag kör en bil den sträckan, beroende på trafiken kan det ta allt från 20 minuter till över en timme, berättar Gustaf Fylkner Luftfartsverket, LFV. En av de viktigaste delarna i projektet är att undersöka hur allmänheten kan acceptera drönartrafik i våra städer och verktyget visualiserar hur det kan komma att se ut. På kartor, i första hand över större svenska städer, men även i länder som Brasilien och Dubai, går det nu att ta fram och visa på framtida flygvägar för drönare.

Förutsättningar för en hållbar och säker miljö för drönarflygning

Genom att samarbeta med kommuner och andra aktörer har projektet velat skapa förutsättningar för en hållbar och säker miljö för drönarflygning i stadsmiljöer som kan leda till minskad trafikbelastning och ökad livskvalitet för invånarna. Projektet har även inkluderat tester av olika scenarier och samlat in data för att utvärdera effekterna av drönarteknik i stadsmiljön.

Verktyget blir ett stöd för samhällsplanerare på kommunal, regional och nationell nivå för att se hur drönartjänster kan integreras i framför allt stadsbilden men också utanför tätbebyggelse. - Nästa steg i arbetet för att möjliggöra för drönartransporter och andra tjänster i urbana miljöer är fortsatt utveckling av plattformen för att lägga till ytterligare funktioner i den och förbättra dess användarupplevelse, förklarar Gustaf.

Flygledare och artificiell intelligens samarbetar för att styra trafiken på ett hållbart sätt 

Drönartrafiken, särskilt i och runt städer, kan bli omfattande. -I projektet har vi lagt en grund för att studera hur autonoma system och artificiell intelligens kan interagera med flygledare och andra aktörer, för att skapa säkert och ett hållbart nyttjande av luftrummet i städer och landsbygd, säger professor Jonas Lundberg projektledare UTMCITY vid Linköpings Universitet.

För den som befinner i Norrköping finns möjlighet att ta del av verktyget på Visualiseringscenter, se länk nedan.