Trafikverket redovisar inriktningsunderlag för transportsystemet

Upprustning av befintlig infrastruktur bör prioriteras före nyinvesteringar

Prognoserna tyder på en fortsatt ökning av resande och transporter, huvudsakligen i linje med historisk utveckling. Ökningen drivs framför allt av en ökande befolkning och ekonomi.

Även om stora infrastrukturinvesteringar kommer att färdigställas de närmaste åren, utgör de ett begränsat tillskott till den infrastruktur som redan finns. Morgondagens trafik kommer alltså till allra största del att gå på den infrastruktur vi har idag.

− Avgörande för framtidens tillgänglighet är därför hur vi underhåller och utnyttjar den infrastruktur som redan finns, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.

Tillräckliga medel för drift och underhåll av infrastrukturen bör som regel prioriteras framför investeringar i ny infrastruktur.

− Därutöver sparar underhåll i god tid pengar i längden, säger Roberto Maiorana.

Trafikverket föreslår därför en ökning av anslaget för vidmakthållande av väg och järnväg.

Trafikverket lyfter i inriktningsunderlaget att ersättandet av dagens föråldrade signalsystem är avgörande för järnvägens funktion. Införandet av det nya signalsystemet bör ske i den takt Trafikverket föreslog i det senaste förslaget till nationell plan. Om upprustningen av signalanläggningen inte är färdigställd under början av 2040-talet, försämras funktionen och i förlängningen kommer delar av järnvägen att sluta fungera.

Ökad tillgänglighet genom ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen

Genom ett effektivare användande av infrastrukturen kan tillgängligheten ökas väsentligt utan stora infrastrukturinvesteringar. I underlaget pekar Trafikverket på att det kan ske genom åtgärder såsom prissättning, regleringar, digitala infrastrukturer och tjänster, lagstiftning, och trafikstyrning och trimning.

Till exempel bör banavgifter differentieras efter banans kapacitetsutnyttjande, och farleds- och lotsavgifter utformas så att de är lägre för kostnadskänslig trafik och omvänt. Samtidigt står järnvägens kapacitetstilldelningsprocess inför en omfattande förändring, och blir bättre anpassad till att olika typer av trafik har olika behov av framförhållning och flexibilitet.

− Längre lastbilar och tåg är exempel på fysiska åtgärder som gör att infrastrukturen kan utnyttjas effektivare, säger Roberto Maiorana.

Trimningsåtgärder för att förbättra förutsättningarna för intermodala transporter är angelägna, liksom utvecklade riktlinjer och styrmedel. Genom att tillåta fler typer av trafikregleringar kan väghållarna, till försumbara kostnader, få ökade möjligheter att skapa bättre förutsättningar för cykling.

Elektrifiering, digitalisering och automatisering moderniserar transportsystemet

Även moderniseringen, genom teknikskiftena elektrifiering, digitalisering och automatisering, leder till att infrastrukturen kan nyttjas effektivare och säkrare, samtidigt som den kan möta många utmaningar, såsom miljöpåverkan och trängsel.  

En förutsättning för digitaliseringen är att data kan nyttjas mellan och inom organisationer.

− Trafikverket bör ha en aktiv roll i uppbyggnaden av ekosystemet för digitala tjänster, säger Roberto Maiorana.

Genom att bredda den traditionella infrastrukturplaneringen till en transportplanering, ökar förutsättningarna för att skapa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

Vägtrafikens elektrifiering viktigast för att nå långsiktigt klimatmål

− Elektrifiering av transportsystemet är den långsiktigt viktigaste inriktningen för att minska växthusgasutsläppen till noll, säger Roberto Maiorana, och pekar på behovet av elfordon, laddinfrastruktur och tillräcklig kapacitet i elnäten.

I prognoserna antas redan en hög takt på elektrifieringen och det är därför svårt att nå ännu längre med elektrifiering till etappmålet 2030. Ett införande av styrmedel för att minska trafiken i tillräcklig omfattning för att nå klimatmålen skulle ge kraftigt minskad tillgänglighet och snedvridande fördelningseffekter. Om transportsektorns klimatmål för 2030 ska nås är det därför nödvändigt att öka andelen fossilfria drivmedel.

Ökad trafiksäkerhet med mötesseparering, anpassade hastighetsgränser och övervakning
Planerade infrastrukturåtgärder och kommande fordonsutveckling räcker inte för att nå etappmålet för trafiksäkerhet 2030.

− De tre viktigaste åtgärderna är ökad mötesseparering av vägar, en fortsatt anpassning av hastighetsgränser, samt övervakning av dessa, säger Roberto Maiorana.

Trafikverket lyfter att det krävs betydligt mer pengar till mötesseparering än idag för att nå trafiksäkerhetsmålet. Vidare bör systemet med automatiska trafiksäkerhetskameror (ATK) utvecklas så att hastigheten längs sträckor kan övervakas.

Fler trafiksäkerhetsåtgärder behövs för att skydda gående och cyklister, till exempel genom att fler gator får hastighetsgräns 30 eller 40 km/h. Inom järnvägen behöver arbetet mot suicid stärkas, både genom ett ökat arbete mellan myndigheter för suicidprevention och genom ökad stängsling.

Transportsystem som kan hantera klimatförändringar och yttre hot

Klimatförändringarna kommer att kräva intensifierade åtgärder för att minska infrastrukturens känslighet för extremväder. Trafikverket arbetar utifrån en klimatanpassningsstrategi och ökar successivt kunskap och förmåga. Anspråken kommer sannolikt att öka efter hand som kunskap och riskbedömning fördjupas.

− En fungerande transportinfrastruktur och hög tillgänglighet, är ett av fundamenten i det civila och militära försvaret, säger Roberto Maiorana.

Trafikverket arbetar med att ta fram planeringsunderlag som stöd för utvecklingen av transportområdets civila beredskap. När en långsiktig struktur för finansiering av de olika åtgärderna finns på plats blir nästa steg samplanering och samprioritering så att samhällets och marknadens resurser kan nyttjas så effektivt som möjligt.

Beslut om satsningar när kostnader och nyttor är väl utredda

Trafikverket konstaterade i det senaste förslaget till nationell plan att kommande planperioder är övertecknade, vilket främst beror på att allt fler objekt har lagts in i planen. Med gällande ekonomiska ram räcker pengarna inte både till nödvändigt underhåll och till alla investeringar som finns med i nuvarande nationell plan.

− Kommande planrevidering kommer alltså att kräva mycket hårda prioriteringar, säger Roberto Maiorana. 

För att komma till rätta med kostnadsökningar måste infrastrukturplaneringsprocessen fungera som avsett. Idag tenderar objekt att genomföras om de väl kommit in i nationell plan, även om kostnaderna visar sig högre eller nyttorna lägre än vad som bedömts inledningsvis.

Definitiva beslut om satsningar bör därför fattas först när det finns säkra bedömningar av investeringars kostnader och nyttor. Objekt bör omprövas om kostnaderna visar sig högre eller nyttorna lägre än vad som bedömts inledningsvis. Därmed skapas förutsättningar att bättre bidra till transportpolitisk måluppfyllelse. Detta lyftes även av Riksrevisionen i sin granskning av nationell plan i december 2023.

Effektiviseringar och ökad produktivitet för att minska kostnader

Trafikverket är en av de största upphandlande offentliga beställarna, och har därför ett extra stort ansvar att säkerställa att samhällets medel används på bästa sätt. De offentliga beställarnas affärer kan användas som drivkraft för innovation på leverantörsmarknaderna i syfte att öka måluppfyllelse. Ett sätt att skapa förutsättningar för innovationer på leverantörsmarknaden är genom en långsiktigt förutsägbar och stabil efterfrågan.

− Samtidigt bedriver Trafikverket ett intensivt arbete för att minska kostnaderna för att bygga och underhålla infrastruktur, för att få ut mer samhällsnytta för varje satsad krona, säger Roberto Maiorana.