Hur kan infrastrukturen och renskötsel samsas bättre i landskapet?

I stora delar av norra Sverige är renar och renskötsel en självklar del av landskapet. Renskötseln är en central del av den samiska kulturen men även en näringsverksamhet. Vägar, järnvägar och annan infrastruktur skär genom renarnas betesområden vilket påverkar både djur och renskötare. Nu ska forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Trafikverket, renskötare, myndigheter och andra experter försöka skapa ett forskningsprogram  som sätter renskötselns behov i fokus. Ett forskningsprogram är en samlad satsning där man samlar kunskap, identifierar kunskapsluckor och pekar ut vägar för framtida forskning inom ett område. Projektet ska samla vad vi vet men också vad vi behöver veta för att skapa bättre lösningar för framtiden.

Vad är problemet?

Renar behöver röra sig fritt mellan olika betesmarker under året, från skogens vinterland till sommarens högfjäll. Men befintliga och nya vägar och järnvägar fungerar ofta som barriärer. Det gör att renarna inte når sina naturliga betesområden, vilket skapar stress, ökar olycksrisken och gör att renskötare måste lägga mer tid, pengar och arbete på att hantera situationen Ofta måste renar transporteras med lastbil för att undvika farliga vägövergångar. Trafikverket har länge anpassat sin infrastruktur utifrån forskning på vilda djur som älg och hjort. Men renen beter sig annorlunda, och kunskapen kring renarna beteende är betydligt lägre. Renen rör sig i större grupper, använder samma flyttleder år efter år och påverkas av vägar och järnvägar på andra sätt än vilt.

Vad ska projektet göra?

Målet med projektet är att skapa ett forskningsprogram för Renskötsel och infrastruktur. Vi kommer att:  

• Gå igenom tidigare forskning både svensk och internationell.
• Hålla workshops där renskötare, forskare, Trafikverket och myndigheter delar sina erfarenheter och behov.
• Identifiera konkreta problem och möjliga lösningar för bland annat hur broar kan fungera bättre för renar, till nya sätt att planera infrastruktur så  störningen på renarna minimeras
• Lägga grunden för framtida forskning som direkt kan bidra till bättre beslut hos både Trafikverket och rennäringen.
   

Varför är detta viktigt?

Bättre förståelse för hur infrastruktur påverkar renskötseln gynnar inte bara samerna. Det innebär också att Trafikverket kan planera smartare från början och slippa dyra omtag, överklaganden och förseningar längre fram i projekten. Förhoppningen är att en gemensam kunskapsbas ska leda till färre konflikter och mer samarbete. Med rätt åtgärder kan vi både ha fungerande vägar och järnvägar, samt ha ett levande kulturlandskap där renen fortsätter vandra som den gjort i generationer.