Så påverkas infrastrukturen

En ökad havsnivå påverkar både befintliga och planerade anläggningar. Avvattningssystemet med trummor, brunnar, diken och dräneringsledningar belastas av ökade nederbördsmängder och ökade flöden. Risken ökar för erosion, bortspolning, översvämningar, ras och skred.

Högre flöden och blödande asfalt

Ökade nederbördsmängder under vintermånaderna innebär mer snö i de norra delarna av Sverige. Detta ökar i sin tur behovet av snöröjning. Det kan också leda till kraftigare vårfloder och risk för översvämningar och bortspolning. Ett varmare klimat innebär förlust av tjälens bärighetshöjande faktor under vintermånaderna vilket kan öka risken för skador på vägar.

Höga sommartemperaturer kan ge upphov ökad spårbildning och blödande asfalt. Varmare och fuktigare klimat innebär också ökad risk för fukt, mögel och korrosion. Värmeböljor kan även få effekter på arbetsmiljön för personal som jobbar utomhus, till exempel trafikvakter och asfaltarbetare. Höga temperaturer och värmeböljor kan få stora negativa konsekvenser på tekniska komponenter i järnvägssystemet.

Många typer av åtgärder

Klimatanpassningen utgörs av flera olika typer av åtgärder. Det kan till exempel vara att höja befintlig infrastruktur, att reducera klimatrelaterade risker och att planera för omledningsmöjligheter. Eftersom klimatförändringarna sker långsamt kan vissa delar av infrastrukturen bytas ut succesivt och byggas om inom det ordinarie planerade arbetet. Andra delar av infrastrukturen har lång livslängd och måste anpassas redan från början när de byggs.

Att anpassa till klimatförändringar och extremväder kommer att kräva mer samverkan och kommunikation mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer. Trafikverket behöver tillsammans med externa aktörer utreda vilken infrastruktur som är extra viktig att anpassa utifrån samhällsviktig verksamhet.