Goda exempel lyftes på järnvägsbranschens strategiseminarium

Ett hundratal deltagare hade samlats på Operaterrassen i Stockholm, där JBS ordförande Kristoffer Tamsons inledde med att konstatera att många ramar nu finns på plats, från vision och färdplan för järnvägen till nytt förslag till nationell plan, men att branschens framgång fortfarande bygger på att alla gör verkstad, både var för sig och tillsammans.

– Det finns många utmaningar, men också mycket bra att berätta om. I september gick det till exempel fler tåg i tid än någon annan septembermånad och dessutom fler tåg än vad som överhuvudtaget gick på järnvägen för tio år sedan, framhöll han.

Ledarskapet en nyckel

Just kommunikation, men också ledarskap och kultur, var återkommande ord när styrelsen reflekterade över JBS interna struktur och organisation, något man jobbat mycket med senaste året. Allt för att ta viktiga steg mot ökad handlingskraft.

– Att försöka sätta sig i någon annans sits är viktigt, sa Bertrand Gryspeert från Vossloh.

MTR Nordics Caroline Åstrand lyfte vikten av ledarskap, inte minst kring vad som ska drivas av varje organisation, respektive av branschen gemensamt.

Även i publiken hördes önskemål om tydligare ledarskap i varje bolag, och att ”detaljerna som utgör enigheten här i rummet behöver trattas ner och prioriteras framför andra insatser, annars har vi samma samtal om tio och tjugo år”.

Konkreta framsteg på flera håll

Att JBS får en hel del att hända var nästa pass ett levande bevis på. Maria Nyman från Skånetrafiken berättade bland annat om ett nytt arbetssätt tillsammans med Trafikverkets södra region, som burit frukt under året.

– Vi träffas månadsvis och går igenom de tio vanligaste stoppande felen, med detaljer om exempelvis plats, ställverk, korsningar och signaler. Och nu ser vi en bättre punktlighet i Skåne. Vårt fina samarbete kan förstås delvis vara personberoende, men det är också ett systematiskt arbete.

Det blev många "bikupor" runt borden under dagen. 

En annan nyckel till förändring är upphandlingsmetoder med incitament för att göra järnvägen bättre, menade Stefan Gustafsson från Infranord. Ett exempel är Trafikförvaltningen i Stockholm, där lokalbanorna nu har betydligt färre fel än innan. 

– Vanlig utförandeentreprenad skapar inte så mycket utrymme för innovation. Om vi ska återta det eftersatta underhållet måste vi investera i metodutveckling, fler maskiner och så vidare, och det kräver långsiktighet i planeringen. Det här skulle vi behöva mer av i baskontrakten.

Något annat som gjort succé är digital ordergivning, där lokförare istället för att behöva ringa får en digital notis om den uttagna körordern berörs av någon förändring. På så sätt kan man snabba på ordergivning utan att tumma på säkerheten, vid till exempel obehöriga i spår.

Vid bordsdiskussioner om vad man gjort i sina organisationer för att bidra till bättre kapacitet och kvalitet nämndes bland annat datadelning som gjort det möjligt att informera om ersättningstrafik.

Hur kan man då lära av varandras goda exempel och dela dem till fler? Ett tips som kom upp var att SKR, Sveriges kommuner och regioner, har en plattform som skulle kunna användas för att undvika att man gör samma utredningar på flera olika håll i landet.

Generalsekreterare till årsskiftet

På tal om ledarskap, vid årsskiftet görs JBS om och en generalsekreterare tillsätts. Ordförandeskapet är tänkt att roteras mellan styrelseparterna, på ett års mandat. Troligen införs också en vice ordförande, för att stötta.

Vid årsskiftet växlar Kristoffer Tamsons över ledartröjan till JBS nyinrättade generalsekreterare, Ingela Bendrot, som fick tillfälle att presentera sig – även om hon redan känner många i branschen. Närmast kommer hon från rollen som VD för Nya Ostkustbanan och tanken är att den nya rollen blir både en ledare internt och ansiktet utåt.

– Jag har följt JBS och sett att ni behöver jobba tillsammans, trots de målkonflikter som finns. Jag ser redan nu saker att ta tag i, men tänker inledningsvis hålla tillbaka och lyssna. I början är det också många praktiska saker kring uppdraget som behöver hanteras. Till vårens konferens kommer jag ha mer att säga, sa Ingela.

JBS tillträdande generalsekreterare Ingela Bendrot (t.h.), med dagens moderatorer Dan Olofsson från SJ och Maria Parent från Alstom. 

Biljana Pehrsson från Jernhusen satt med i rekryteringsgruppen för den nya rollen. Det man sökte och fann i Ingela var en kommunikativ generalist med djup och lång branscherfarenhet, hög integritet och politiskt obunden.

Tyckte till om nationell plan

I september lämnade Trafikverket över förslaget till ny tolvårig nationell plan till regeringen. Generaldirektör Roberto Maiorana, tillika styrelseledamot i JBS, beskrev förslaget som en historisk satsning på järnvägen, där det eftersatta underhållet ska betas av till år 2050.

– Det är ett samspel mellan hur vi planerat i tågplanen och hur ni som operatörer använder kapaciteten. Det får inte bli att man söker överkapacitet för att det är ”bra att ha”, framhöll Roberto, som också bidrog med goda exempel på effektivitet – bland annat underhållståget, där erfarenheterna från testet visar på högre kvalitet. Arbetena görs under tak, tryggt och i full belysning. Dessutom slipper man sätta ned hastigheten på intilliggande spår.

Johan Wadman från Svensk Kollektivtrafik lyfte den utmaning som uppstår när den nationella planen börjar verkställas och man inte kan köra trafik.

– Hur får vi näringsliv och medborgare att se nyttan? Här måste vi tillsammans skapa förståelse. Kommunikationen blir mycket viktig, betonade han.

Pierre Sandberg, Tågföretagen, uttryckte tacksamhet för att det nu finns en deadline i form av 2050 – något som organisationen länge efterfrågat. Flera i panelen välkomnade satsningen på ERTMS, med medskicket att man behöver tänka stråk och utnyttja den befintliga utrullningen.

Karolina Boholm från Volvo Group bidrog med godstransportköparens perspektiv – och betygsatte planen som den bästa hittills.

– För oss är tillförlitlighet det allra viktigaste. Att jobba med underhållet, redundans, flaskhalsar, triangelspår och ERTMS är otroligt bra. Det vi skulle önska är att man pratar mer om godsnyttor, som är oerhört viktigt för Sverige AB. Vi vill se politiska beslut. Gods är idag lågt värderat jämfört med personresor.  

Kriser som leder framåt

Ett ämne som gick som en röd tråd genom dagens samtal var skyfallen i Västernorrland i september, då hela branschen verkligen sattes på prov i skarpt läge.

– Vi leddes om till Inlandsbanan och blev väldigt glada över den principprioritering som Trafikverket gjorde, berättade Henrik Dahlin från Green Cargo. Det tog någon vecka, men uppskattades mycket av våra kunder. Jag vill överhuvudtaget berömma återställningsförmågan – prognoserna hölls eller överträffades.

Flera menade att branschen behöver kliva fram kring järnvägens klimatnytta, och hur vi rustar oss för klimatförändringar. Branschen kan till exempel behöva lyfta dialogen om skogens inverkan på vattenflöden och vikten av att inte avverka där det inte är lämpligt.

Två föredrag hade fokus på beredskapsfrågorna. Det ena hölls av Trafikverkets chef för järnvägsplanering, Ann-Sofie Atterbrand, och det handlade just om klimatanpassning. Trafikverket tar fram en klimat- och sårbarhetsanalys, för att identifiera de största riskområdena.

– Västernorrland synliggör vad vi måste bereda oss för, men också vad vi aldrig kommer att kunna förbereda oss för. Klimatanpassning behöver genomsyra allt vi gör – från planering och byggande till underhåll och hantering av trafikpåverkan. I nationell plan har vi nu en och en halv miljard till klimatanpassning på järnväg, så förutsättningarna finns.

Kriget i Ukraina har Färjerederiets Erik Froste upplevt på nära håll, som utsänd av EU och MSB till Odessa för sjöfartens del. Han vittnade om ombyggda vattenskotrar som kan hoppa (”sea drones”) och hamnföretag som fått byta ut fönstren flera gånger. Även järnvägen angrips. Färjerederiet har inte råd att köpa reservaggregat till alla platser, men har förberett så att rätt uttag finns. Rakel-apparaterna fungerar inte, så man kommunicerar med WhatsApp och Signal, förklarade Erik och skickade med en uppmaning:

– Om någon av er har kontakt med ukrainska järnvägsföretag, hör av er. Vi behöver er hjälp för att hjälpa Ukraina.

Vår bästa tid är nu

Dagen rundades av med att konstatera att svensk järnväg är en växande bransch, trots många år av lågkonjunktur. Kristoffer Tamsons tackades av och höll ett avslutande anförande, där han tackade för förtroendet och uppmanade alla att hålla i och hålla ut, att räta på ryggen och vara stolta.

– När jag fick möjligheten att bli ordförande hade vi precis tagit oss ur en svår pandemi. Järnvägen har visat på sin riktiga styrka. Vi har jobbat hårt med att få visionen på plats – en vision som det pratas brett om, både i departement och politiska partier.

– Det har varit en ära att vara konduktör på den här resan. Håll huvudet kallt, håll er till visionen och färdplanen. Och tala väl om varandra – då mår vi bäst.