Människan i infrastrukturen

Transportinfrastrukturen är del av de offentliga miljöer som bildar våra gemensamma rum i stad och på landsbygd. Infrastrukturen påverkar miljöer där vi bor, färdas, möts och vistas. Den påverkar vår livsmiljö i stort; våra dagliga upplevelser, vår hälsa och vårt välmående på en mängd olika sätt. För att uppnå en väl gestaltad livsmiljö för alla medborgare behövs kunskap om samspelet mellan transportinfrastrukturens utformning och faktorer som påverkar sociala värden, människors hälsa och livskvalitet.

Transportinfrastruktur omfattar bland annat järnväg, väg, vägfärjor och flyg. Det kan vara en cykelväg som slingar fram ute på landsbygden, ett färjeläge i skärgården, en rastplats vid motorvägen eller en knutpunkt mitt i staden där resenärer byter mellan olika transportslag. FOI-portfölj Byggas satsning på forskning och innovation med människan i fokus innehåller tre utvalda projekt. Nedan ges en sammanfattning av respektive projekt.

Hela resan, hela landet

Projektet Hela resan, hela landet undersöker hur vi kan skapa bättre förutsättningar för hållbara resor på landsbygden. I dag är kollektivtrafiken en viktig del i omställningen till ett mer hållbart transportsystem, men för många resenärer är den bara en del av resan. För att ta sig till och från bussen eller tåget behövs ofta andra färdsätt, som att gå, cykla eller köra bil. Därför krävs ett så kallat hela-resan-perspektiv, där alla delar av resan fungerar på ett bra sätt.

Tre olika typer av miljöer på landsbygden undersöks: pendlarparkeringar, cykelinfrastruktur och bygdevägar. Projektet kombinerar flera metoder. Forskargruppen analyserar styrdokument och planer, intervjuar tjänstepersoner från myndigheter och kommuner samt genomför en enkät bland boende i de aktuella områdena. På så sätt fångas både planeringsperspektiv och användarnas vardagliga erfarenheter.

Projektet bidrar med kunskap om hur människor upplever och använder platser på landsbygden som del av en resa med kollektivtrafik.  Genom att sätta människors behov och upplevelser i centrum kan projektet stödja arbetet med att skapa ett mer inkluderande och effektivt transportsystem. Projektet bidrar även med kunskap om hur myndigheter och kommuner kan planera och utveckla denna typ av platser.

Projektet leds av docent Ida Andersson (projektledare) i samarbete med Christopher Olsson vid Örebro Universitet och Linnea Eriksson vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Människors upplevelse av stationsmiljön – designverktyg för attraktiva tågstationer

Projektet undersöker hur människor upplever den fysiska stationsmiljön. Trots enkätundersökningar om hur nöjda resenärer är med trafikinfrastrukturen, saknas kunskap om olika faktorer i den fysiska miljön som bidrar till positiva och negativa upplevelser hos olika användargrupper.  

I studien ingår fallstudier; där människor som nyttjar olika stationstyper får svara på enkäter och delta i intervjuer. Fallen omfattar 1)station ovan mark med upphöjd plattform, 2) station i skärning med nedsänkt plattform och 3)station under mark. En kombination av metoder används, där det subjektiva (etnografi och design) kombineras med det mätbara (miljöpsykologi) för att fånga användarnas upplevelser.

Resultaten ska bidra till praktiskt tillämpbara designverktyg. I samverkan med olika samhällsaktörer utvecklas kunskap om hur människors behov och upplevelser, kan omsättas praktiskt i utformning och utveckling av stationsmiljöer.

Projektet leds av Victoria Sjöstedt (projektledare) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samverkan med Hoai Anh Tran, docent vid Malmö universitet samt Emily Wade och Gunnar Cerwén vid SLU.

Mål eller medel? En studie om metoder för barnets bästa och barns delaktighet i utformning av transportinfrastruktur

Projektet undersöker hur barns rättigheter tas om hand i utformningen av transportinfrastruktur. Tidigare forskning visar att barns behov riskerar att nedprioriteras. Det kan innebära negativa effekter för barn; exempelvis kan möjligheter till fri rörelse och lek i närmiljön begränsas och att barn blir mer beroende av vårdnadshavare och bil för sina resor.

För att stödja myndigheters arbete med barns rättigheter i beslutsprocesser har olika arbetsprocesser och digitala verktyg utvecklats. Projektet studerar hur två sådana verktyg nyttjats i fyra kommuner i Sverige och Norge. Forskargruppen genomför intervjuer och enkäter med barn i olika åldrar för att förstå deras upplevelser. Vidare genomförs intervjuer med beslutsfattare på Trafikverket, norska Statens vegvesen, regionala kollektivtrafikmyndigheter, fylken och kommuner, samt utförs dokumentanalyser. Projektet avslutas med en framåtblickande workshop. Där möts representanter för olika planeringsnivåer och företrädare för barn för att ta fram konkreta förslag på hur barns bästa och delaktighet ska bli mer närvarande i arbetet med transportinfrastruktur.

Resultaten ska bidra med ökad kunskap om olika grupper av barns upplevelser av transportinfrastrukturen. Sammanfattningsvis ska projektet bidra med en bättre förståelse för vad barnets bästa innebär i planering och utformning av transportinfrastruktur.

Projektet leds av Jens Alm (projektledare) och Linnea Eriksson, vid Statens väg- och transportforskningsinstitut i samarbete med Susanne Nordbakke vid norska Transportøkonomisk institutt.