Resultat EU-RAIL: Ljud och vibrationer – Långtidsmätning av kurvskrik
Kurvskrik är det gnisslande högfrekventa ljud som uppstår när spårfordon passerar genom snäva kurvor. När vi har kunskap om var ljuden kan vara särskilt störande för människor kan vi också sätta in lämpliga åtgärder för att minska dem.
Inom ramen för EU-RAIL ska Flaggskeppsområde 4, Rail4EARTH, utveckla vetenskapliga och tekniska lösningarna som ökar järnvägssystemets miljöprestanda inom hållbarhet, energi och klimatanpassning. Här omfattas även områden som bidrar till ett mer hälsosamt och säkert järnvägssystem.
Därför har LTU (Luleå Tekniska Universitet) i samarbete med Trafikverket tagit fram en mätstation för att, under ett års tid, kartlägga förekomsten av kurvskrik vid en järnvägskurva i Södertälje där kurvskrik är vanligt. Syftet är att samla in faktaunderlag för att i nästa steg välja rätt åtgärd, på rätt ställe och under rätt tid för att minska de störande kurvskriken.
Datainsamling under ett år
Kurvskrik skapar höga ljudnivåer och är en betydande källa till omgivningsbuller. Dessutom är ljudet oftast i frekvensområdet där människans hörsel är som känsligast, vilket gör att kurvskrik upplevs som särskilt störande. Vad som skiljer kurvskrik från andra ljudkällor hos järnväg är att det förekommer till synes slumpmässigt, dvs. en dag kan kurvskriket vara intensivt medan nästa dag är det tyst.
– Mätstationen sparar automatiskt ljud och rälsvibrationer av samtliga tågpassager och med hjälp av signalbehandling detekteras kurvskrik från mätsignalerna, berättar Leevi Toratti, LTU.
Tillsammans med information av de gällande väderförhållanden användes den insamlade datamängden för att bestämma den statistiska sannolikheten för uppkomst av kurvskrik vid olika tidpunkter och väderförhållanden.
Potential för att förutsäga kurvskrik utifrån väderdata
Analysen visar att skrikljud från innerräl och ytterräl har olika mönster, vilket sannolikt beror på skilda typer av hjul–räl-kontakt, dvs. rälshuvudkontakt på innerrälen och flänskontakt på ytterrälen. Innerrälskrik var som mest sannolik vid morgontimmarna, på hösten, vid hög relativ luftfuktighet, och rälstemperaturer 8-15 °C.
Ytterrälskrik hade istället högsta sannolikhet vid torra och varma förhållanden. Under vintermånader var sannolikheten låg för båda typerna.
Resultaten visar att det finns potential för att förutsäga kurvskrik utifrån väderdata.
− En sådan prediktering skulle kunna användas för att optimera underhållsinsatser, till exempel behovsstyrd applicering av friktionsmodifierare på rälsytan för att minska skrikljud, menar Madelené Sandbom, Flaggskeppledare för Rail4EARTH på Trafikverket.
Information
Finansieras av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock författarens/författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller det gemensamma företaget för Europas järnvägar. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem. Projektet Rail4Earth stöds av det gemensamma företaget för Europas järnvägar och dess medlemmar.
