Trafikverket redovisar förslag till nationell infrastrukturplan 2026–2037

Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör. 

− Planförslaget utgår från historiskt stora ekonomiska ramar, och innebär viktiga satsningar för att stärka näringslivet, arbetspendlingen och totalförsvaret, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.

Stor satsning på järnvägen

Planen innehåller flera satsningar på järnvägen. Järnvägsinvesteringar svarar för 80 procent av investeringsvolymen, och den fortsatta upprustningen av järnvägen fortsätter. Det eftersatta underhållet bedöms, med stabil medelstilldelning och att branschens parter fullföljer sina åtaganden, kunna vara återtaget 2050.

Den stora satsningen på det nya signalsystemet ERTMS innebär att moderniseringen av järnvägen påskyndas, samtidigt som järnvägens funktion kan upprätthållas när ATC successivt har uppnått sin tekniska livslängd.

Kraftig upprustning av den statliga väginfrastrukturen

Med kraftigt ökade ekonomiska ramar för vägunderhållet kommer det eftersatta vägunderhållet att återtas under planperioden.

− Det innebär att vägarnas funktion kan säkerställas, och att mindre pengar behöver användas till att avhjälpa akuta fel, säger Roberto Maiorana.

Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen BK4 påskyndas, och utöver att främja näringslivets transporter genom att mer kan lastas på varje lastbil, stärks förmågan till militära transporter. Näringslivspotten möjliggör åtgärder på järnvägen som stärker näringslivets konkurrenskraft och bidrar till intermodala transportlösningar.

Viktiga investeringar förbättrar förutsättningarna för gods till sjöss

Planförslaget innehåller även redan tidigare beslutade utbyten och uppgraderingar av slussarna i Trollhättan och Södertälje, liksom förbättrade farleder till Göteborg, Luleå, i Mälaren samt mellan Landsort och Södertälje. Trafikverket föreslår även att bidrag till en ny isbrytare, utöver den som just nu upphandlas, ingår i nationell plan.

Stora och små investeringar minskar restid och ökar kapacitet

Det är ofta Trafikverket stora projekt som syns mest, men det är inte bara dessa som skapar stora nyttor i transportsystemet. Många kostnadseffektiva mindre åtgärder, så kallade trimningsåtgärder, bidrar till att förbättra funktion för person- och godstrafik över hela landet. Det kan handla om förlängning av mötesspår eller utökning med körfält.

Det finns också ett stort antal tidigare beslutade mindre objekt som domineras av trafiksäkerhetsförbättringar genom mötesseparering fördelade över landet. Trimningsåtgärderna kan även användas för att förbättra kollektivtrafiken och förutsättningarna att välja cykel samt öka trafiksäkerheten för cyklister. I planen ryms även åtgärder för elektrifiering, digitalisering och automatisering som effektiviserar transporterna och ger bättre resmöjligheter.

Ökad satsning på klimatanpassning av vägar och järnvägar

Trafikverket planerar att satsa 5 miljarder kronor av vägunderhållet på riskreducerande åtgärder under planperioden. Det handlar till exempel om extra skötsel av sidoområden, trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor för avvattning. Järnvägsinfrastrukturen anpassas så att den blir mer robust och därmed bättre kan stå emot effekter av klimatförändringarna. I planen ingår trimningsåtgärder för cirka 1,4 miljarder kronor, exempelvis för utbyte av trummor till nya med större radie och för erosionsskydd.

Åtgärder för att begränsa påverkan på miljö och hälsa och öka trafiksäkerheten

Av trimnings- och miljöåtgärderna planeras drygt 16 miljarder kronor gå till riktade miljöåtgärder. Deras huvudsyfte är att åtgärda brister i, eller i anslutning till, befintlig infrastruktur som ger negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Inom miljöåtgärder ryms åtgärder som bidrar till goda livs- och naturmiljöer, minska negativ påverkan på landskapet och vatten, samt avhjälpa skador eller olägenheter i miljön i form av förorenade områden.

Av trimnings- och miljöåtgärderna planeras 20 miljarder kronor gå till åtgärder för ökad trafiksäkerhet. De viktigaste trafiksäkerhetsåtgärderna på väg är ökad mötesseparering, fortsatt anpassning av hastighetsgränser och övervakning av hastighetsgränserna. Takten ökar i genomförandet av fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i järnvägssystemet som exempelvis intrångsskydd, plattformsåtgärder och kameraövervakning.

Planförslaget utgår från att det långsiktiga klimatmålet ska nås

Trafikverket har sedan tidigare presenterat analyser som visar att det går att nå klimatmålen genom en kombination av elektrifiering, ökande andel biodrivmedel och dämpad bränsledriven trafik. Infrastrukturåtgärder ger dock i sig begränsade bidrag till minskade utsläpp.

Viktigare i sammanhanget är att våra analyser av investeringarnas samhällsnyttor utgår från scenarier där klimatmålet 2045 uppnås. I prognoserna för framtida trafik­utveckling ingår bland annat antaganden om fortsatt snabb elektrifiering enligt EU:s fordonskrav, ökande biodrivmedelandel och ökande drivmedelspriser vilket dämpar den icke elektrifierade trafiken. Såväl antaganden som prognoser är givetvis osäkra i viss utsträckning, men prioriteringarna i planförslaget är i allt väsentligt robusta för dessa osäkerheter. Utbyggnad av infrastruktur ger dock ett begränsat bidrag till att nå transportsektorns klimatmål.

─De centrala åtgärderna för att nå klimatmålen är i stället styrmedel, regleringar och utbyggnad av laddinfrastruktur. Dessa åtgärder ligger dock utanför planförslaget, säger Roberto Maiorana.

Mesta möjliga nytta

Förutom att regeringen har betonat vikten av underhåll och att totalförsvarets behov ska beaktas, har regeringen tydligt tryckt på att samhällsekonomisk lönsamhet, som ingår i de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen, ska vara en vägledande princip vid prioriteringen av åtgärder.

─Utgångspunkten att skapa mesta möjliga nytta ligger i linje med Trafikverkets kraftsamling för att skapa ökat värde för dem vi är till för, säger Roberto Maiorana.

Begreppet samhällsnytta omfattar alla typer av positiva eller negativa effekter för samhället. Effekter på tillgänglighet (till exempel kortare restider, bättre bärighet och högre kapacitet), trafiksäkerhet, miljöpåverkan, drift- och investeringskostnader med mera. Fokus på samhällsnytta och har givit avtryck i planförslaget på ett antal punkter.

Det handlar bland om att Trafikverket har fördjupat och stärkt kostnadskontrollen. Vidare har 10 investeringar som upplevt ökade kostnader och försämrad lönsamhet omprövats för att lämna plats åt 27 nya investeringar som skapar mer nytta för medborgare och näringsliv.

─Det handlar i grunden om att planeringsprocessen ska fungera som den är avsett, säger Roberto Maiorana.

Nytt jämfört med tidigare planrevideringar är att Trafikverket presenterar en rangordning av samtliga namngivna investeringar, utifrån transparenta prioriteringskriterier efter högst samhällsnytta. En del i att skapa mesta möjliga nytta för tilldelade medel är även att åtgärderna som föreslås kan genomföras på ett effektivt sätt, både ur ett marknads- och trafikalt perspektiv.

Ett mer robust transportsystem som stärker totalförsvaret

Det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato ställer nya krav på transportinfrastrukturen. Transportsektorn behöver stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, både vid fredstida kriser och vid höjd beredskap och ytterst i krig. Det innebär också en ny prägel för detta planförslag.

─I planförslaget finns viktiga delar som bidrar till ett mer robust transportsystem som även stärker totalförsvaret, säger Roberto Maiorana.

För att genomföra de åtgärder som i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar, och som både Försvarsmakten och Trafikverket bedömer som prioriterade, krävs enligt regeringens direktiv beslut och finansiering i särskild ordning. De ökade medlen till vägunderhåll innebär samtidigt att vägarnas funktion kan säkerställas, vilket är positivt för totalförsvaret. Ökade medel innebär även att utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen BK4, som tillåter tyngre lastbilar, kan färdigställas redan under denna planperiod.

Planen kommer också att bidra till en mer robust och tillförlitlig järnväg, vilket bidrar till ett stärkt totalförsvar.

– För att upprätthålla samhällsviktiga funktioner kommer vi att ta hänsyn till Försvarsmaktens och andra myndigheters behov av förbättrad tillförlitlighet och omledningsbanor när trimningsåtgärderna ska beslutas och genomföras, säger Roberto Maiorana.

Totalförsvarets behov är också en prioriteringsfaktor vid planering av underhålls- och bärighetsåtgärder. På sträckor och i funktioner där totalförsvaret har särskilda behov, tidigarelägger Trafikverket sådana åtgärder under planperioden.

– Planförslaget utgår från historiskt stora ekonomiska ramar, och innebär viktiga satsningar för att stärka näringslivet, arbetspendlingen och totalförsvaret, avslutar Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.

Planförslaget går nu ut på remiss till berörda instanser. Remissynpunkter kommer att lämnas till regeringen, som förväntas fastställa planen under våren 2026.