Frågor och svar om verktyget Klimatkalkyl

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Vad är klimatkalkylen och varför finns den?

Enligt de transportpolitiska målen har Trafikverket som en viktig uppgift att begränsa transportsystemets energianvändning och klimatpåverkan. Klimatkalkyl har utvecklats för att på ett effektivt och konsekvent sätt kunna beräkna transportinfrastrukturens energianvändning och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Modellen visar alltså vilka delar av transportinfrastrukturen som genererar mest klimatgaser, vilket sedan kan användas som utgångspunkt i arbetet att minska utsläppen.

Vilka hjälpmedel finns för att vägleda i hur man upprättar en Klimatkalkyl?

En användarmanual för Klimatkalkyl version 4.0, 5.0, 6.0 och 7.0 finns tillgänglig på vår webbplats under Klimatkalkyl. I manualen finns övergripande information om modellens uppbyggnad och tillämpning.
Klimatkalkyl

Hur ansöker jag om behörighet till klimatkalkylen?

Användare med trafikverkskonto ansöker om behörighet i Arthur. Externa användare ansöker om behörighet via sin kontaktperson, som då ansöker om behörighet för extern användare i Arthur. Båda användarkategorierna ska normalt ansöka om behörighet "Klimatkalkyl – User". För användare utan behörighet finns en begränsad version av Klimatkalkyl. I den begränsade versionen kan Klimatkalkyler upprättas precis som i den fullständiga versionen, men det finns ingen funktion för att spara sitt arbete. Det går dock bra att exportera resultat. Modellen finns tillgänglig på vår webbplats under Klimatkalkyl.
Klimatkalkyl

Vi är flera inom projektet som behöver tillgång till samma kalkyl, hur får vi det?

Kalkylmappar kan delas mellan användare. Högerklicka på mappen och välj "Dela kalkylmapp". Då får den andre användaren tillgång till alla klimatkalkyler i kalkylmappen. Det är den som har skapat en mapp som är ”ägare” av mappen och som kan dela den vidare. Om ägaren inte är tillgänglig kan Trafikverkets miljöspecialister eller samordnande miljöspecialister oftast hjälpa till så att rätt personer får tillgång till mappen. Vid behov kan de också byta ägare på en mapp (om den som skapat mappen till exempel har slutat).

Jag behöver utbildning i Trafikverkets arbete med Klimatkalkyl, vad gör jag?

Trafikverkets genomför punktinsatser med fysiska och webbaserade utbildningar. Information om kommande utbildningstillfällen läggs upp på Trafikverkets webbsida www.trafikverket.se/klimatkalkyl.

Information om hur Klimatkalkyl tillämpas i projekt finns även på sidan:
Energi och klimat i projekt

Vem kan jag kontakta om jag har frågor om arbetssätt, modellverktyget, modellutveckling eller förbättringsförslag?

Frågor och förbättringsförslag är alltid välkomna. Kontaktuppgifter finner du under Kontakta oss på www.trafikverket.se/klimatkalkyl

Vilka dokument styr arbetet med Klimatkalkyl?

Riktlinje TDOK 2015:0007 "Klimatkalkyl för infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv" fastställer följande:

För vilka åtgärder klimatkalkyler ska göras
I vilka skeden klimatkalkyler ska upprättas och revideras
I vilka beslutsunderlag klimatkalkyler ska ingå
Metod och systemgränser vid beräkningar

Vad ska klimatkalkyler användas till och nyttjas för?

Klimatkalkyl ska användas som:

Beslutsunderlag
Underlag vid målstyrning, redovisning och rapportering
Verktyg för att jobba effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering inom infrastrukturhållningen
Underlag för klimatkravsställande

För vilka investeringsåtgärder ska klimatkalkyler upprättas?

Klimatkalkyl ska upprättas för investerings- och reinvesteringsåtgärder som ingår i namngivna objekt samt för andra investerings- och reinvesteringsåtgärder ≥ 50 miljoner kronor.

När ska klimatkalkyler upprättas i redan pågående projekt?

Enligt riktlinje TDOK 2015:0007 ska klimatkalkyler göras för pågående projekt från befintligt skede och framåt. Klimatkalkyler ska inte göras retroaktivt för skeden som redan passerats.

Hur ska resultatet från en framtagen klimatkalkyl redovisas?

Resultatet från klimatkalkylen ska redovisas, på avsedd plats, i den Samlade effektbedömningens (SEB) kapitel fyra, Transportpolitisk målanalys. Klimatkalkylen i sin helhet ingår som en bilaga till SEB:en.

Varför ska två olika resultat redovisas i SEB:en?

Det finns olika behov i Trafikverket när det gäller effekter av åtgärder. De tre resultaten som redovisas bedöms utgöra störst behov:

Total energianvändning och klimatpåverkan från byggskedet.
Energianvändning och klimatpåverkan från byggskede och reinvestering samt drift och underhåll utslaget per år.

Samtliga resultat räknas ut utifrån samma indata och återfinns i rapporttypen Bilaga SEB som genereras från en öppnad klimatkalkyl.

Vad beräknar Klimatkalkyl?

Klimatkalkyl har utvecklats för att kunna beräkna hur stor energianvändning (primärenergi) och klimatbelastning (koldioxidekvivalenter) en investeringsåtgärd eller ett baskontrakt väg ger upphov till ur ett livscykelperspektiv.

Beräknas klimatpåverkan från trafiken med verktyget Klimatkalkyl?

Nej. Modellverktyget Klimatkalkyl och riktlinje TDOK 2015:0007 omfattar klimatpåverkan och energianvändning från infrastrukturhållningen det vill säga från byggande, drift och underhåll av väg och järnväg. Trafikens effekter beräknas med samhällsekonomiska modeller och redovisas i SEB:ens kapitel 2.

Var kan jag läsa mer om vilket underlag som används för beräkningarna och vilka avgränsningar som finns i modellen?

I rapporten Klimatkalkyl – Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv, modellversion 5.0, 6.0 och 7.0 finns utförlig beskrivning av metodik och underlag för beräkningar i modellen. Rapporten för modellversion 5.0 och 6.0 finns också översatt till engelska. Rapporten finns på vår webbplats under Klimatkalkyl.
Klimatkalkyl

Vad är en typåtgärd?

Med typåtgärder menas de anläggningsdelar eller byggdelar som investeringsåtgärder är uppbyggda av, till exempel längdmeter väg, tunnel, eller dubbelspårig järnväg.

Resursschabloner anger åtgång av material- och energiresurser för byggande av typåtgärden. Resursanvändningen för en specifik typåtgärd multipliceras i modellen med emissionsfaktorn för respektive resurs, vilket ger en beskrivning av energianvändning och utsläpp från varje specifik typåtgärd.

Vad krävs för indata från användaren för att upprätta en klimatkalkyl?

Klimatkalkyler baseras på samma underlag som ekonomiska kalkyler. I tidiga skeden är sådana kalkyler av grövre och mer övergripande karaktär och förfinas och utvecklas under projektets gång. I Klimatkalkyl kan klimatbelastning och energianvändning baserat på olika typer av indata:

Typåtgärder: Kan exempelvis utgöras av m² plattramsbro eller km 2+1 väg. Beräkningarna görs med hjälp av schabloner för resursanvändning per typåtgärd som sedan multipliceras med emissionsfaktorer. Indata som krävs av användaren är hur mycket av respektive typåtgärd som planeras i investeringsåtgärden. För detta kan man använda ingång A vid upprättandet av en klimatkalkyl, som är den enklaste ingången. Vi rekommenderar dock att man ändå väljer ingång C för att ha full flexibilitet för senare justeringar.
Byggdelar: Kan exempelvis utgöras av m³ jordschakt eller ton armeringsstål. Byggdelar används för investeringsåtgärdens projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser. Beräkningarna görs med hjälp av schabloner för resursanvändning per byggdel som sedan multipliceras med emissionsfaktorer. För att kunna lägga till byggdelar behöver man välja ingång B eller C vid upprättandet av en klimatkalkyl. Vi rekommenderar att man väljer ingång C för att ha full flexibilitet. Från och med version 5.0 och framåt finns ett extra steg i ingång C där drift och underhåll läggs till separat i form av typåtgärder.
Underhållsåtgärder: Från och med version 5.0 och framåt kan underhållsåtgärder läggas till för att upprätta klimatkalkyler för baskontrakt underhåll väg. Detta gör man genom att välja ingång D vid upprättandet av en klimatkalkyl. Indata som krävs kommer från mängdförteckning, MIP-rapporter samt salt och sanduppföljning.
Transportavstånd: Från och med version 7.0 och framåt har schablontransporter till byggarbetsplats lagts till för samtliga material. Användaren kan ta ställning till de transporter som identifierats som mest betydande (parameterstyrt) och lägga till ett eget värde i enhet km.

Varför ska man ange ”Underhållsdistrikt” i modellen?

I modellen finns möjligt att välja underhållsdistrikt och därmed anpassa beräkningarna av klimatbelastning och energianvändning för vägunderhåll efter geografiskt läge i landet.

Hur ser jag resultatet av det jag matat in i indataflikarna?

När man matat in typåtgärder eller projektspecifika värden fås en övergripande bild över investeringsåtgärdens klimatbelastning och energianvändning. En mer detaljerad bild med en sammanställd resultatpresentation fås genom att generera en rapport.

Vad är emissionsfaktorer och effektsamband?

Klimatkalkyl baseras på grundläggande antagandet att användning av resurser orsakar emissioner både vid byggande, framställning (utvinning, förädling), transporter samt drift och underhåll. Ett orsakssamband antas alltså finnas mellan systemets användning av resurser och dess energianvändning och emissioner av koldioxidekvivalenter, så kallade emissionsfaktorer. Dessa benämns ibland generiska LCA-data.

Emissionsfaktorerna som används i Klimatkalkyl är beslutade av Trafikverket som effektsamband. Effektsamband för transportsystemet är ett viktigt stöd vid planering, projektering och uppföljning av alla slag av åtgärder inom transportsystemet. Effektsamband för transportsystemet redovisar känd kunskap om olika effektsamband. Bilden är inte alltid entydig då olika undersökningar kan peka åt olika håll och därför redovisas verkets ställningstagande.

Jag har ett material med bättre klimatprestanda än motsvarande material i klimatkalkylen, hur ska jag göra för att tillgodoräkna mig det?

Projektspecifika emissionsfaktorer kan anges i klimatkalkylen. Dessa ska kunna verifieras med tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer typ III (EPD) enligt europeisk standard EN 15804. Förfrågan, granskning och lagring av verifikat EPDer sker i Klimatkalkylverktyget, under fliken ”Verifikat”. Vid ny förfrågan fyller användaren i olika informationsfält där hjälptexter finns tillgängliga. Ärendet går sedan vidare till en granskare. Efter godkännande skickas ett utlåtande till användaren samt angivna kontaktpersoner via e-post. Godkända EPD:er publiceras i en publik lista. I version 7.0 och framåt går det sedan att hänvisa till aktuellt verifikat direkt från en öppen kalkyl.

Om du vill använda en EPD behöver du göra följande:

Först ska det undersökas om det redan finns ett utlåtande för verifikatet som visar att det är godkänt. Under fliken ”Verifikat” kan du hitta alla EPD:er som lämnats in och godkänts av Trafikverkets granskningsfunktion. Om en EPD blivit mottagen och godkänd i ett projekt kan den nyttjas även i andra projekt. Observera att utlåtandet måste gälla samma version av verifikatet, det vill säga att ID-nummer, publiceringsdatum och eventuellt revideringsdatum (om sådant finns) måste vara detsamma. Om utlåtandet visar att verifikatet är godkänt kan det användas av den sökande som verifikat på klimatprestanda när generiska data byts mot specifika data i en klimatkalkyl för ett projekt samt som verifikat vid uppföljning av ställda klimatkrav på material i det aktuella projektet. Ingen förfrågan behöver då upprättas, utan hänvisning kan ske till befintligt förfrågnings-ID.
Om verifikatet inte finns med i listan behöver man skapa en ny förfrågan genom att föra in uppgifter som efterfrågas i underfliken ”Förfrågningar”. Underfliken ”Förfrågningar” finns bara i den fullständiga versionen av Klimatkalkyl. Man behöver behörighetsnivån Klimatkalkyl User för att skicka in ett verifikat för granskning. Be Trafikverkets kontaktperson för det aktuella uppdraget att ansöka om behörigheten om du inte redan har den.
Den öppna versionen av Klimatkalkylverktyget har bara en flik som heter ”Verifikat” och innehåller en lista av alla godkända EPD:er. Du kan inte skapa en ny förfrågan i den öppna versionen. Behörigheter behövs inte för att hitta godkända EPD:er i underfliken ”Verifikat”.
När EPDn är godkänd som verifikat kan du hänvisa till den från en öppen klimatkalkyl (i såväl den öppna versionen och i den som kräver inloggning), genom att använda knappen ”hänvisa till verifikat” som finns till höger om cellen för emissionsfaktor.

Läs mer i TDOK 2015:0007 (Dokumentcenter)

Var kan jag göra projektspecifika ändringar i en klimatkalkyl?

I Klimatkalkyl kan indata justeras på flera ställen:

Mängduppgifter: Vid upprättandet av en klimatkalkyl anges mängd typåtgärd eller byggdel. Mängder kan sedan justeras via knappen "Hantera typåtgärder" eller "Hantera byggdelar".
Ingående resurser och arbetsmoment: Genom att trycka på + tecknet till vänster om typåtgärdens eller byggdelens namn i en öppnad kalkyl fås en lista fram med resurser som kan anpassas till projektspecifika värden. I den expanderade vyn ses även metadata för den aktuella typåtgärden.
Emissionsfaktorer: Längst ner i en öppnad kalkyl finns raden "Ingående emissionsfaktorer". Där kan en emissionsfaktor ändras, vilket då slår igenom i hela kalkylen (det vill säga alla delar som innehåller exempelvis betong). Byggdelar kan expanderas ner till nivån för emissionsfaktorer, vilka då kan anpassas till projektspecifika värden per byggdel.
Transportavstånd: Från och med version 7.0 kan användaren ta ställning till de transporter som identifierats som mest betydande (parameterstyrt) och lägga till ett eget värde i enhet km vid upprättandet av en klimatkalkyl. Man kan också justera transportparametrar för hela kalkylen i en öppnad klimatkalkyl på raden ”Ingående transportparametrar”. Enskilda transporter justeras under den byggdel där det transporterade materialet ingår.

Hur hanterar jag poster i underlaget som inte finns i form av typåtgärder eller byggdelar?

Vi strävar hela tiden efter att ha typåtgärder som så bra som möjligt följer befintliga underlag. Ibland saknas dock typåtgärder. Generellt gäller då att användaren gör en uppskattning om posten är betydande eller inte. Är den inte betydande kan posten försummas, varpå en notering om det förs in. Är den betydande finns det två huvudsakliga alternativ:

Hitta en typåtgärd som liknar den i ditt underlag. Lägg sedan in typåtgärden, expandera den och gör ytterligare justeringar av ingående byggdelar för att hamna så nära som möjligt. Kommentera alltid så att nästa person förstår hur du tänkt.
Försök att bryta ner posten till relevanta byggdelar. Kan posten vara förknippad med stora massförflyttningar? Är det ett särskilt material som kommer att användas i större omfattning? Lägg då till det som separata byggdelar. Observera att drift och underhåll då behöver adderas separat.

Ett exempel på en typåtgärd som saknas är bangård. Innan en sådan typåtgärd tagits fram kan du använda befintliga typåtgärder för järnväg, men skala ner massorna eftersom mängden massor mellan spåren är mindre än i befintliga typåtgärder, som avser spårdragning i jungfrulig mark. Fråga projektet om vilken skalning som kan vara aktuell.

Hur ska man hantera tillfälliga konstruktioner i klimatkalkylmodellen?

En tillfällig konstruktion som ingår som kostnadspost i kostnadskalkylen ska vara med om den kan förväntas ha betydelse för klimatpåverkan. Den tillfälliga konstruktionen läggs till som byggdel inkl material och bränsle (för återvunna tillfälliga konstruktioner tas inga utsläpp från material med, utan enbart bränsle för bearbetning/byggande och rivning). Ingen DoU läggs till för den tillfälliga konstruktionen.

Var hittar jag funktionen för att skapa en indatarapport eller en resultatrapport?

Från och med april 2018 är rapporterna anpassade till olika användningsområden, och det som tidigare benämndes indatarapport respektive resultatrapport ingår i dessa nya rapporttyper. Du hittar de rapporter som avser en enskild kalkyl i en rullista märkt "Rapporter" längst ner på resultatsidan i en öppnad klimatkalkyl.

Varför skiljer sig mitt resultat i version 7.0 jämfört med samma kalkyl i version 6.0?

I uppdateringen till version 7.0 har 37 emissionsfaktorer och schablonmängder för 27 typåtgärder och 41 byggdelar uppdaterats. Dessutom har 11 nya emissionsfaktorer, 18 nya byggdelar och 5 nya typåtgärder lagts till. Schablontransporter till byggarbetsplats har också lagts till för samtliga material.

Senast uppdaterad/granskad: 2020-10-09

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig John Norberg
Kommunikatör Karin Paulsson