Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana lämnar över planförslaget till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Foto: Andreas Gärdnert

Ett planförslag som skapar mer nytta för Sverige

På uppdrag av regeringen har Trafikverket den 30 september redovisat förslag till nationell infrastrukturplan för perioden 2026–2037.

Förslaget tar utgångspunkt i en historiskt stor satsning om 1200 miljarder där hälften går till att underhålla det vi redan har, och hälften går till utveckling och nya investeringar.

Ett hållbart, robust och tillgängligt transportsystem

Mycket i planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett konkurrenskraftigare näringsliv och stärkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare. Effekterna på klimat och miljö ska minskas. Totalförsvaret stärks genom en stor satsning på underhåll av infrastrukturen och högre bärighet på vägarna.

Vi tar hand om det eftersatta underhållet

Planen är ett lyft för järnvägen. Det redan omfattande underhållsarbetet av järnvägen fortsätter med ökad kraft, och grunden läggs för att vara i kapp med underhållet till 2050. Det lyckas om medlen stegvis ökas samtidigt som andra järnvägsaktörers initiativ förverkligas. Vägnätets eftersatta underhåll betas av till 2037.

Stora investeringar görs i nya järnvägssträckor och i ett nytt signalsystem för tågen. Omkring 80 procent av planens namngivna investeringar går till att utveckla järnvägen. Ett stort antal satsningar sker för att förbättra existerande järnväg och väg; exempel är längre mötesspår för långa godståg och fler 2+1-vägar. Genom dessa satsningar och en särskild näringslivspott så stärker vi också näringslivets konkurrenskraft.

Pengarna ska användas på rätt sätt

Samhällsekonomisk nytta har varit vägledande för satsningar i denna plan. Det är en grundprincip i de transportpolitiska målen, liksom i propositionen till riksdagen och i regeringens direktiv till Trafikverket.

Därför har största möjliga nytta för pengarna har varit utgångspunkten vid urval av större investeringsprojekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår. Om projekt under utredningsfasen visar sig bli för dyra, så är det vårt ansvar att ompröva.

Planen kommer att göra skillnad för generationer framåt

Ytterst handlar planen om att skapa mer nytta för Sverige. Förbättringarna kommer att märkas när människor pendlar till jobbet, när ett företag ska leverera sina varor till kunder i Sverige och utomlands, vid försvarets transporter, i ökad motståndskraft vid kris och extremväder och i många andra sammanhang. Planförslaget grundar sig på en omfattande dialog med kommuner, regioner, näringsliv och Försvarsmakten.  

Planen täcker 12 år, men dess investeringar har effekt mycket längre fram än så. Vi underhåller och bygger en robust infrastruktur för en tid av ökad osäkerhet och för en framtid med fler resor och transporter, krav på klimatåtgärder och bättre trafiksäkerhet. Så skapar vi långsiktigt hållbar infrastruktur för människor och företag i hela landet.

Roberto Maiorana