Transportekonomiprogrammet

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Använd formuläret för att mejla till Planeratransportsystemet.

Transportekonomiprogrammet är ett myndighetsgemensamt forskningsprogram som finansieras av Trafikverket och Vinnova. Energimyndigheten och Transportstyrelsen deltar som adjungerade.

Programmet strävar efter att utveckla metoder, modeller och underlag för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser inom hela transportområdet och forskning och innovation som motiveras av Trafikverkets uppgifter enligt instruktionen. Programmet välkomnar nya perspektiv och inriktningar i ett etablerat forskningsområde. Forskningen ska bidra till att öka kunskapen om det svenska transportsystemet och hur det bör utvecklas i en föränderlig värld. Mer forskning behövs för att ta fram morgondagens beslutsstöd och skapa förutsättningar för att omställningen till ett hållbart samhälle sker kostnadseffektivt.

39 miljoner fördelas över åren 2022-2024

Programmet vänder sig främst till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Även forskare vid företag och organisationer med forskningsanknytning kan vara en del av en ansökan. Huvudsökande ska vara disputerad inom relevant disciplin eller ha dokumenterad forskningserfarenhet samt vara verksam vid ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet med forskningsuppdrag.

Trafikverket och Vinnova har för avsikt att finansiera programmet med 39 miljoner fördelat över åren 2022-2024. Projekt som startas under programtiden kommer att finansieras projekttiden ut, dvs det går att söka finansiering även för år efter 2024. Medel för doktorander kan sökas. Medel beviljas för max 3 år. Utlysning sker en gång per år på sidan Riktade utlysningar, se länk nedan.

Bakgrund och syfte

Enligt det övergripande transportpolitiska målet ska transportpolitiken styra mot en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Politiska beslut bör därför föregås av en analys där samhällsnyttor vägs mot samhällskostnader i termer av effekter på tillgänglighet, miljö, hälsa, trafiksäkerhet samt kostnader för trafikanter och det offentliga.

Styrningen av transportsystemet innefattar både beslut om dess utformning, utveckling och användning. Transportsystemets utformning och utveckling styrs i hög grad av trafikanternas preferenser, ekonomisk utveckling, investeringar i ny kapacitet, drift och underhåll samt den offentliga sektorns tillhandahållande av kollektivtrafik och lagstiftning. För att styra användningen av transportsystemet – de resor och transporter som utförs – krävs styrmedel som regler, skatter, avgifter, hastighetsgränser, trafikledning och kapacitetstilldelning.

Underlag för beslut på olika nivåer

Transportekonomi är det forskningsområde som studerar utformning, utveckling och användning av transportsystemet i syfte att öka dess resurseffektivitet. För att kunna bedöma åtgärders och åtgärdspakets kostnadseffektivitet och fördelningseffekter är det viktigt att i transportekonomiska analyser först beskriva, mäta, prognosera och analysera effekterna av olika åtgärder för att sedan värdera och sammanfatta dessa effekter. Viktiga delområden i forskningsfältet är trafikprognoser, effektanalys, ekonomisk värdering samt samhällsekonomiska analyser och kalkylprinciper.

Inom området finns en bred och internationellt etablerad bas av teori, databaser, metoder, modeller och resultat. Samtidigt som detta ger ett stadigt fundament att utgå från finns betydande forsknings- och utvecklingsbehov. Behovet finns inom hela kedjan, från grundläggande teori- och metodutveckling till tillämpade analyser av specifika policyfrågor och åtgärder. Sammantaget syftar analyserna till att ta fram underlag för beslut på olika nivåer – från politiska inriktningsbeslut till åtgärdsval. Rätt använda bidrar dessa underlag till välgrundade beslut och i förlängningen en god hushållning av samhällets resurser.

Samhällsekonomisk metodik är väletablerat vid analyser av infrastrukturinvesteringar. Under senare tid har även allt mer fokus lagts på analys av styrmedel för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Inte minst klimatfrågan och andra hållbarhetsproblem kräver analys av många andra typer av åtgärder än traditionell fysisk infrastruktur. Vidare finns stora behov av metoder för övergripande analyser i tidiga skeden, hantering av svårvärderade effekter samt fördelningsanalyser.

Programmål

Programmets övergripande mål är samhällsekonomisk effektivitet och projektförslag som skickas till programmet ska innehålla en beskrivning av hur projektet bidrar till målet. Däremot behöver inte alla övriga programmål som beskrivs nedan inkluderas, det är tillräckligt att inkludera det eller de mål som är relevanta för projektet.

Innovativa och ändamålsenliga modeller och metoder är framtagna och testade.
Forskningsresultat med ett flertal perspektiv på samband inom och mellan transportsystemet och övriga delar av samhället finns tillgängliga och har förutsättningar att bidra till en hållbar samhällsförändring.
System- och samhällsorienterade analyser om transportsystemet och dess relationer med övriga samhället som kan förstås och användas av områdets målgrupper finns tillgängliga som stöd till beslutsfattande på alla nivåer.
Programmets forskare deltar i och är efterfrågade som deltagare i internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten.
Forskare och samhällsaktörer samverkar i forskningens genomförande vilket bidrar till att skapa nya erfarenheter och därigenom ny innovativ och ändamålsenlig kunskap och kompetens som implementeras i praktiken och skapar förändring.

Projekt som startats under 2022

Utförare	Projektnamn	Sammanfattning
VTI	Effekter av laddinfrastruktur på benägenheten att köpa laddbar bil.	Nyligen publicerad forskning pekar på vikten av laddinfrastruktur i omställningen till en elektrifierad bilpark. Vi kommer inom detta projekt att utveckla valmodellerna för nybilsköp inom den svenska Bilparksmodellen så att de kan ta hänsyn till hur tillgänglighet till laddinfrastruktur påverkar benägenheten hos bilister/företag att välja en laddbar bil. Vi kommer testa flera olika mått på tillgänglighet till laddinfrastruktur så som avstånd, antal laddbara bilar som delar på en laddplats, uteffekt vid laddplatsen etcetera. I modellerna kommer vi också kontrollera för inkomst och boendetyp när det är tillämpbart
Linköpings universitet	Uncertainty and sensitivity assessment of cost-benefit analysis based on disaggregated transportation model.	Den osäkerhet som finns i utdata från dagens transportmodeller härrör från osäkerheter i en mängd olika antaganden, indata och modellens strukturella egenskaper. Variationerna i modellresultaten påverkar policy- och investeringsbeslut som fattas baserat på modellen och därmed policyns eller projektets attraktivitet. Osäkerhetsanalys är därför ett viktigt steg när man använder en modell, eftersom den gör det möjligt att kvantifiera variabiliteten av modellens resultat och de huvudsakliga orsakerna till denna variabilitet. Med ökad komplexitet hos moderna modeller blir osäkerhetsanalysen en icke-trivial uppgift som kräver ett systematiskt tillvägagångssätt med val av metoder med hänsyn till modellens input, struktur och beräkningsbörda. Målet med denna studie är att utföra en systematisk osäkerhets- och känslighetsanalys av kostnads-nyttoanalysen (utförs av SamKalk-modulen) för den nya agentbaserade Sampers-modellen (version 4). Studien syftar också till att stödja beslutsfattande och tillhandahålla information om variationerna av kostnads-nyttoanalysresultat och deras känslighet för modellparametrarna i Sampers
KTH	Choice modeling for policy decision support towards attractive, reliable, and efficient public transport systems.	För att stadsområden ska förbli eller bli attraktiva och livskraftiga områden måste kollektivtrafiken ständigt se till att den tillgodoser användarnas förändrade behov och resmönster och samtidigt erbjuder dem en attraktiv, tillförlitlig och effektiv service. Motivet för projektet är att utveckla ett verktyg för stöd till politiska beslut som kan hjälpa myndigheter, beslutsfattare, planerare och andra berörda aktörer att undersöka effekterna av sina beslut på kollektivtrafikanvändare och tjänstens prestanda. Exempel på sådana beslut skulle kunna vara relaterade till prisändringar, biljettpriser och rabatter utanför rusningstid, men tillämpningarna går längre än så och skulle kunna användas för hantering av störningar eller för att studera effekterna av förändringar i utbudet. Kort sagt är projektets bidrag att göra det möjligt att utvärdera politiska åtgärder i tidiga skeden av beslutsprocessen och svårbedömda effekter på kollektivtrafikens användare och användning. Pandemin covid-19 har haft olika effekter på hur människor använder kollektivtrafiken. Att resa under perioder utanför rusningstid blir mer praktiskt och realistiskt än före pandemin, eftersom människors flexibilitet när det gäller resemönster och pendling har ökat. Anta att vissa resenärer byter till att resa under lågsäsong. I så fall kan det bidra till att spara offentliga resurser, förbättra andra aspekter av kollektivtrafiken och öka dess komfort och attraktivitet ännu mer. Det förväntas också att säsongsbiljetter (t.ex. månadsabonnemang) kommer att bli mindre attraktiva. Det kan därför bli nödvändigt att utforma nya biljettpriser som bättre tillgodoser de rådande resemönstren i fasen efter korona. Vi identifierar behovet av ett lätt anpassningsbart politiskt beslutsstöd i de tidiga skedena av planeringsstrategier, med fokus på kollektivtrafikens attraktivitet och effektivitet i en föränderlig värld. Vi utgår också från att den ram som föreslås i detta projekt skulle kunna anpassas till förändrade behov i framtiden. Det politiska beslutsstödsverktyg som tar hänsyn till val och socioekonomiska attribut måste ta upp tre aspekter av kollektivtrafiken: utbud, efterfrågan och resenärernas val. I detta projekt ligger huvudfokus på valmodellering och generering av en representativ syntetisk population med socioekonomisk bakgrund. För att skapa en syntetisk population och olika resenärers val använder vi ett stort datamaterial av anonymiserade resedagböcker med smartkortsdata. Vanligtvis används undersökningar där en liten och ofta specifik grupp resenärer deltar. Följaktligen representeras inte hela resenärspopulationen på ett bra sätt. Vi planerar att utforska en modern och framväxande datadriven metod för valmodellering som beaktar empiriska observationer som omfattar nästan alla kollektivtrafikanvändare med imputerade socioekonomiska attribut och aktivitetsattribut
VTI	Säger vem?	Projektet syftar till att öka kunskapen om hur allmänheten bildar sig en uppfattning om ett styrmedel genom att studera hur avsändaren av för- och motargument påverkar acceptansen. Avsändare kan vara t.ex. myndigheter, civilsamhället och näringslivsföreträdare. Vi avser studera detta genom att använda oss av enkäter och/eller valexperiment. Projektet förväntas leda till en ökad förståelse för hur man kan skapa acceptans för att implementera styrmedel i transportsektorn.
VTI	Bär alla vägar till samma riskvärden? En kritisk analys av olika skattningsmetoder baserat på svenska allmänhetens preferenser för vägtrafiksäkerhet.	Reducerade olycksrisker är tillsammans med restidsbesparingar oftast de dominerande positiva planerade effekterna av investeringar och policybeslut inom transportsektorn. Det innebär att de även dominerar nyttosidan i samhällsekonomiska bedömningar av dessa investeringar och beslut. För att säkerställa ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser är det därför av central betydelse att nyttan av dessa effekter är skattade med precision. Syftet med detta projekt är att kritiskt granska tidigare forskning av värdet av reducerad olycksrisk och skatta nya värden baserat på den svenska allmänhetens preferenser. Både internationellt och nationellt har studier genomförts med syftet att skatta monetära värden av nyttan av trafiksäkerhet. Resultaten från sådana studier kan och har använts för att fastställa officiella nationella monetära värden för samhällsekonomiska analyser. Denna ansats har nu börjat ifrågasättas utifrån problematiken med publiceringsbias. Ett syfte med detta projekt är att studera om publiceringsbias även föreligger för monetära trafiksäkerhetsvärden. De studier som genomförts för att värdera olycksrisker har oftast fokuserat på värdet av reducerad dödsrisk. Färre har skattat värdet av reducerad skaderisk (ickedöd), vilket innebär att kunskapen om det senare är begränsad. Två nyligen genomförda svenska studier fann resultat som skiljde sig åt och ett annat syfte med detta projekt är därför att vidare analysera värdet av reducerad skaderisk. Det sista syftet med projektet är att testa en ansats som har attraktiva aspekter för värdering, men som bara använts begränsat och där implementering kan ifrågasättas, nämligen ruttvalsansatsen. Samtliga syften är av både forsknings- och policyrelevans. Resultaten kommer att vara av internationellt intresse och vara av direkt relevans för diskussioner av nuvarande riktlinjer och anvisningar av samhällsekonomiska bedömningar vid planering av transportinvesteringar och andra åtgärder i Sverige

Projekt som startats under 2023

Utförare	Projektnamn	Sammanfattning
Värdet av att minska risken för icke-dödliga skador i vägtrafiken	IHE	Till skillnad från dödliga skador så innebär icke-dödliga skador en stor spridning i utfall vilket innebär att det är betydligt svårare att härleda värdet med samma metodik som för värdet av ett statistiskt liv (VSL). För att härleda värdet av att minska risken för ickedödliga skador tog trafikekonomin därför istället hjälp av hälsoekonomin och skattade dessa värden indirekt som en andel av VSL med hjälp av måttet kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Denna metod bygger dock på ett antagande om att det finns ett konstant värde för ett QALY vilket både teoretiskt och empiriskt visat sig strida mot individers preferenser och principen om avtagande marginalnytta. Inom hälsoekonomin pågår för närvarande en debatt om att metodiken behöver utvecklas för att få en bättre förankring i ekonomisk teori. Ett förslag är att justera QALYs utifrån centrala parametrar skattade i preferensstudier, så kallade Generalized Risk-Adjusted Cost-Effectiveness (GRACE) modellen. Syftet med projektet är att utveckla och tillämpa GRACE for att ta fram riskvärden för icke-dödliga skador. Projektet kommer genomföras genom att (1) använda ett unikt datamaterial på IHE framtaget i två tidigare studier finansierade av Trafikverket för att härleda riskvärden med traditionell ansats samt underlag för tillämpning av GRACE-modellen, (2) skatta parametrar för justering av QALYs via en preferensstudie i den svenska befolkningen, (3) utveckla GRACE-modellen för tillämpning inom trafikekonomi samt (4) jämföra traditionell och innovativ ansats samt skriva manus för pedagogisk publicering med syfte att sprida kunskap. Resultatet av projektet väntas vara av värde för ASEK-gruppen, trafikekonomer, hälsoekonomer och myndigheter och organisationer med ansvar för trafiksäkerhet.
Ekonomisk utvärdering av insatser för minskning av suicid i transportsektorn	Örebro universitet	Varje år omkommer cirka 130 personer till följd av suicid inom trafiksystemet (Andersson & Sokolowski 2022, Andersson mfl 2022, Fredin-Knutzén 2020). Vidare förekommer också ett stort antal suicidförsök i trafiken. Utöver det tragiska med dödsfallen påverkar suicid och suicidförsök även de som arbetar på vägarna eller järnvägarna, anhöriga och andra trafikanter. En betydande del av förseningar på över en timme för persontransporter på järnväg orsakas av incidenter, inklusive faktisk eller befarad suicid, med höga kostnader för tågtrafiken (Nelldal 2016, 2023). Det finns insatser inom trafikområdet som kan minska antalet suicid, såsom ökad kamerabevakning eller att förhindra obehöriga från tillträde till järnvägsspåren (Trafikverket, 2012), men dessa behöver vägas mot andra insatser som också kan rädda liv. För att avgöra vilka insatser som bör prioriteras inom transportsektorn används kostnads-nyttoanalys (CBA) som genomförs efter de riktlinjer som anges i Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden (ASEK). Ekonomiska utvärderingar av suicidprevention är dock ovanliga och av varierande kvalitet (Feldman m.fl. 2020, Madsen et al 2018). Trots att cirka 10 procent av alla suicid sker inom transportsystemet innehåller ASEK inga riktlinjer om hur insatser för att minska antalet suicid skall hanteras. Detta projekt syftar till att studera hur suicidprevention kan hanteras i ekonomiska utvärderingar inom transportsektorn. Projektet består av tre delstudier. Den första studien syftar till att besvara frågan om det är rimligt att använda samma värde av ett statistiskt liv (VSL) för insatser som förväntas minska antalet suicid inom trafiksystemet som för andra insatser som räddar liv inom trafiken. Den andra studien syftar till att beräkna den kostnad som kan sparas genom olika typer av suicidprevention inom transportsektorn. Den tredje studien syftar till att genomföra en CBA av en insats för att minska antalet suicid i transportsektorn och att visa hur resultatet av en ekonomisk utvärdering påverkas av olika antaganden. Sammantaget kommer studierna ge ett bra underlag för att besvara frågan hur en minskning av suicid bör inkluderas i ekonomiska utvärderingar inom transportsektorn och visa på hur suicidprevention skiljer sig från andra säkerhetshöjande insatser. De kommer även mer generellt bidra till ökad kunskap om hur suicidprevention kan utvärderas med ekonomiska analyser, även i andra miljöer än trafik.
Congestion Pricing of the Future: Investigating and Harnessing the Effects of Shared Autonomous Vehicles	KTH	Det här projektet syftar till att undersöka trängselprissättning i framtida svenska mobilitetsscenarier med delade autonoma fordon (SAV). Införandet av SAVs kommer att förändra våra transportsystem i fråga om resekostnader, trafikarbete och resebeteende, vilket i slutändan kommer att påverka trafikstockningar, säkerhet, luftföroreningar och tillgänglighet. Som ett resultat av detta kan den (ekonomiska) effektiviteten och ändamålsenligheten hos välkända politiska instrument, som trängselavgifter, skilja sig från det nuvarande läget. Om SAV drivs privat, används som ett alternativ till kollektivtrafiken och huvudsakligen betjänar enstaka passagerare, kan "vanlig" trängselprissättning inte räcka till för att hantera motsvarande externa effekter. Dessutom måste framtida system för trängselprissättning ta hänsyn till hur SAV kan påverka ojämlikheten mellan transportsystemets användare (dvs. olika sociodemografiska grupper). Trots de betydande forskningsinsatser som gjorts för att förutse framtida system med uppkopplad och automatiserad körning har man hittills lagt begränsad vikt vid deras politiska konsekvenser ur ett socioekonomiskt perspektiv. Projektet kommer att använda en agentbaserad aktivitetsbaserad modell för att undersöka olika trängselprissättningsstrategier (t.ex. cordonbaserade, områdesbaserade och avståndsbaserade vägtullar) i potentiella SAV-scenarier för två svenska regioner: Stockholm och Umeå. Dessutom kommer vi att utforma innovativa trängselprissättningslösningar som tar hänsyn till specifika problem, såsom SAVverksamhet, för att förbättra transportsystemets effektivitet och jämlikhet. Analysen av de socioekonomiska effekterna kommer att baseras på teorin om social välfärd, där transportfördelar och transportkostnader (inklusive externa effekter) ingår i användarnas nyttovärden. Projektet kommer att undersöka fördelningseffekter med hjälp av traditionella mobilitetsmått (t.ex. tillgänglighet) och statistiska spridningsindikatorer (t.ex. Gini-koefficient).
Simulering Agent for distansarbete I Dynamisk schemaläggningsmodell (SAID)	KTH	Användningen av information- och kommunikationsteknik (ICT) har ökat, vilket har lett till en ökning av teleaktiviteter såsom distansarbete, utbildning, shopping och socialisering. Covid-19 har medfört en stor ökning av distansarbete och olika hybridformer har blivit mer vanliga och acceptabla även efter pandemin. Detta har resulterat i förändringar i resvanor och reseefterfrågan, med möjlighet att minska arbetsrelaterat resande men också ökat icke-arbetsrelaterat resande. Transportefterfrågemodellen Sampers har inte tagit hänsyn till några distansaktiviteter. Tidigare studier har fokuserat på frekvensen av telekommunikation och dess påverkan på resandet, men det komplexa samspelet mellan val av aktivitetstid är inte lika väl undersökt. Syftet med detta forskningsprojekt är att tillhandahålla beslutsunderlag, särskilt vid formulering av politik relaterad till fjärrverksamhet. Den aktivitetsbaserade modellen Scaper har valts som den mest lämpliga metoden för att analysera påverkan av teleaktiviteter på resvanor, aktivitetsmönster och markanvändning.
Scrap and grab: Should Sweden introduce a vehicle scrappage subsidy?	SLU	Svensk och europeisk politik som syftar till att minska transportrelaterade koldioxidutsläpp är inriktade på nya fordon, och uppmuntrar särskilt införandet av nya noll- och lågemissionsfordon. Dessa policyer, t.ex. bonus-malus, kan påverka värdet av begagnade fordon samt skrotningen, och dessa fordon kommer framgent att stå för en mycket större andel av transportrelaterade utsläpp än nya fordon. Projektet syftar till att uppskatta elasticiteten för skrotning av passagerarfordon i förhållande till priserna på begagnade fordon, samt att utvärdera effekten av en mängd olika skrotningssubventioner på skrotningstakten och efterfrågan på nya bränslesnåla fordon, givet policyåtgärder som höjer priset för fossildrivna fordon (malus). En unik mikrodatauppsättning av priser på begagnade bilar kommer att utvecklas, som tillsammans med ett rigoröst empiriskt tillvägagångssätt kommer att användas för att länka samman marknaderna för begagnade och nya bilar under bonus-malus-policyn. Resultaten från projektet kan tjäna som en grund för att förstå de potentiella kostnaderna och fördelarna med att införa fordonsskrotningssubventioner. Det föreslagna projektet är därför direkt relevant för svensk transportpolitik, som är inriktad på att snabbt minska transportrelaterade koldioxidutsläpp.

Hur du gör en ansökan

Programmet har en utlysning per år, vanligen från december till mars. Mer information om hur du ansöker hittar du i aktuell utlysning. Projektförslagen bereds därefter i en bedömningsgrupp som består av representanter från Trafikverket, Vinnova, Transportstyrelsen och Energimyndigheten samt två seniora experter inom området. Alla deltagare är experter inom området och har lång erfarenhet inom området som forskare och/eller sakexpert.

Seminarier och konferenser

Programmet anordnar en årlig resultatkonferens där finansierade projekt presenteras.

Välkommen till Transportekonomiprogrammets höstkonferens den 15 oktober 2024
Trafikverket och Vinnova inbjuder till en höstkonferens om transportekonomisk forskning: Var står vi i dag? Vilka resultat har uppnåtts? Har de implementerats? Vad behöver vi forska vidare om?

Länkar

Senast uppdaterad/granskad: 2024-09-26

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig Sara Forsstedt
Kommunikatör Lotte Eriksson

Arbetsmiljö och säkerhet

Forskning och innovation

Järnväg

Klimatanpassning

Miljö och hälsa

Planera och utreda

Samarbeten, branschen

Teknik

Upphandling

Väg

Anmäl skador och fel

Ansök om...

Publikationer och styrande dokument

Resa med konferensvagn

System och verktyg

Trafiktjänster

Utbildningar

Data och kartor

Aktuellt för dig i branschen

Kontakta oss

Vår verksamhet