| Term |
Beskrivningstext |
| Absolut lägesosäkerhet |
Osäkerheten i georefererade data benämns absolut lägesosäkerhet, dvs. osäkerheten i läget i förhållande till det officiella referenssystem som dessa geodata är anslutna till. |
| Ajourhålla vägdata |
Trafikverkets process ”Ajourhålla vägdata” är den process som beskriver hur vägdata fångas, produceras, kvalitetssäkras och produktanpassas. |
| Avvikelsekvot |
Antal saknade förekomster, eller antal meter, i en datamängd i relation till det totala antalet, eller det totala antalet meter, givet som procentsats. |
| Bilväg |
Minimikrav för en bilväg är att den har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik.
På bäriga marker med god dränering kan egentlig vägkropp saknas. Bilvägen är framkomlig för lastbil, åtminstone när vägen är tjälad. Personbilstrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder.
Väg med namn eller adressplats ska redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav.
|
| Cykelbana |
En väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Se bilde nedan för förtydligande.
Cykelbana (pdf, 256 kB)
|
| Cykelfält |
Ett särskilt körfält på väg som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. se bild nedan för förtydligande.
Cykelfält (pdf, 256 kB)
|
| Från-datum |
För företeelser: Den dag då företeelsens tidsversion börjar gälla.
För vägnätet: Det datum från vilket den vägsträcka referenslänkdelen representerar ”öppnas för trafik”. |
| Företeelse |
Fysiskt objekt, egenskap eller händelse relaterat till en specifik del av vägnätet.
Att till exempel Storgatan i Göteborg har attributet belagd är en företeelse av företeelsetypen Slitlager.
|
| Företeelsetyp |
En företeelsetyp kan ha noll, en eller flera attribut som beskriver egenskaperna hos de företeelser som är knutna till vägnätet.
Att till exempel högsta tillåtna hastighet är 100 km/h på E4an norr om Örnsköldsvik är en företeelse av företeelsetypen Hastighetsgräns.
|
| Företeelsetillkomst |
Beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. Kan vara kopplad till en eller flera företeelser. |
| Generaliserat vägnät |
Geometri representation av vägbanemitt/GCM mitt som återspeglar verkligheten så långt som det går och utger möjligheten för vägnätsanknytning till omgivande vägnät som finns lagrad i NVDB databas. |
| Generaliseringsregler |
Generaliseringsregler är gemensamma regler för hur verkligheten ska avbildas och hur vägnätets geometri och topologi ska beskrivas enligt vägnätsmodellen och utifrån de geometrier som finns tillgängliga som underlag. Topologin visar vilka förbindelser som finns i nätverket. Dvs. i vilka geometriska skärningspunkter som man kan göra ett vägval. |
| Geometri |
En vägs sträckning genom landskapet som representeras av en linje, en referenslinje. Referenslinjens läge lagras i tre dimensioner, x-, y- och z-koordinater.
Geometrins representation av vägbanemitt/GCM-mitt ska återspegla verkligheten så långt som möjligt.
|
| Gångbana |
Gångbanan ska vara för gående avsedd led som i konstruktions-hänseende avskilts från körbana för motorfordon eller cykelbana. se bild nedan för förtydligande.
Gångbana (pdf, 256 kB)
|
| HTR |
Härledda trafikregler. Vägnätsanknutna trafikregelföreteelser som genereras automatiskt utifrån innehållet i trafikföreskrifter. |
| Historik |
I NVDB sparas historik för vägdata. Alla referenslänkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. I och med att historik skapas är det möjligt att välja ett valfritt betraktelsedatum för att på så sätt se vilket vägnät och vilka företeelser som var gällande vid en viss tidpunkt.
Genom att registrera företeelser och vägnät innan de tagits i bruk eller öppnats för trafik så skapas ett framtida vägnät med företeelser.
|
| Kvalitetskravklass |
Kvalitetskravklasserna grundar sig på företeelsetypen Funktionell vägklass (se referens #6) som anger hur viktig en bilväg är för det totala bilvägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga kvalitetskrav (Q4). Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det är rimligt att kraven på kvalitet på data om en motorväg är högre och mer komplex än data om en sällan använd skogsbilväg.
Funktionell vägklass saknas dock på GCM-vägnätet och därför kan kvalitetskravklass inte grunda sig på funktionell väglass för GCM-vägnät. GCM-vägnätet ingår i kvalitetskravklass 3.
|
| Körbana |
Körbanans mittlinje är vanligen det detsamma som vägbanans mittlinje. Se bild nedan för förtydligande.
Körbana (pdf, 388 kB)
|
| Körbanemitt |
Med körbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för körbanan.
(Symmetrisk mittlinje mellan körbanans kantlinjer där sådan förekommer. För vanlig väg är körbana och vägbana lika.) |
| Körfält |
Körbanans mittlinje är vanligen det detsamma som vägbanans mittlinje.
Körfält (pdf, 388 kB)
|
| Lägesosäkerhet |
Osäkerhet i positionsangivelser; en utvidgning av termen mätosäkerhet till att även omfatta positioner beräknade ur mätdatat. |
| Länk |
Representerar en vägsträcka mellan korsningar eller mellan en korsning och ett vägslut. Begreppet används inte, se istället referenslänk och referenslänkdel. |
| Länkport |
En port på referenslänk, definierar en referenslänkdels start och slutpunkt men porten ”ägs” av referenslänken. |
| Nod |
Representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan.
För varje referenslänk finns även en start- och slut-nod. Alla noder har identiteter. |
| Nodpunkt |
Nodens geometriska beskrivning. Nodpunkt är ett attribut till nod. |
| Nodutbredning |
Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage).
Noder beskriver i första hand de platser där det är möjligt att göra ett vägval i nätet, t.ex. i korsningar. Det finns även noder i slutet av alla vägar, dvs i nätets ändpunkter. Ibland har man av praktiska skäl behov av att dela upp nätet ytterligare och dessa noder kallas pseudonoder. Noden representeras geometriskt av en punkt. Reglerna för hur noden placeras dvs. hur den avbildar en korsning, är hårt knutna till reglerna för hur vägnätets topologi ska beskrivas. |
| NVDB |
Nationella vägdatabasen, NVDB, är den databas som innehåller data om Sveriges vägnät. NVDB har skapats på uppdrag av regeringen och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Lantmäteriet, skogsnäringen och Transportsstyrelsen. |
| Nätelement |
Representerar en komponent i ett nätverk. Kan vara nod eller referenslänk. |
| Port |
Representerar en kopplingspunkt för ett nätelement, nod eller referenslänk, som används för ihopkoppling med andra nätelement. En port kopplas ihop med en annan port, det vill säga koppling görs alltid från port till port och två ihopkopplade portar pekar på varandra. En port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen nodport eller länkport, port på referenslänk. |
| Punktutbredning |
Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar. (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet). |
| Referenslinje |
Referenslänkens geometriska beskrivning. Är ett attribut till referenslänken.
Vid geometrisk avbildning av en vägsträcka skapas en så kallad referenslinje som så noggrant som möjligt ska återge vägsträckans verkliga läge. En referens linje är uppbyggd av en serie raka linjer mellan koordinatsatta brytpunkter. I praktiken är det omöjligt att i fält återfinna dessa brytpunkter. Se bild nedan för förtydligande.
Referenslinje (pdf, 479 kB)
|
| Referenslinjetillkomst |
Beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen, bland annat den ansvariga organisationen samt behandling och insamling av geometridata. Gäller för vägnätet, jämför med företeelsetillkomst för företeelsetyper. |
| Referenslänk |
Referenslänk är ett vägavsnitt, som är valt att representera vägen vid en vald tidpunkt. Varje referenslänk startar i en nod och slutar i en annan. Därmed har referenslänken också en riktning. En referenslänk kan även ha mellanliggande noder kopplade till sig. Alla referenslänkar har unika identiteter. Används bland annat för att beskriva vägars topologi. |
| Referenslänkdel |
Tillhör en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. En referenslänkdels start och slut definieras av en länkport.
Har attributen Till-datum och Från-datum. |
| ReferenslänksID |
En referenslänk tilldelas ett NVDB-ID i samband med att objektet föds. Detta NVDB-ID följer sedan med objektet under hela dess livslängd. Detta över tiden stabila NVDB-ID som unikt identifierar ett visst objekt kallas även för OID eller objekt-id. Vid vägnätsanknytningen knyts företeelser till en viss referenslänk via referenslänks-ID. |
| Sammansatt attribut |
Benämning på ett attribut som har egna attribut. Attributet Tidsintervall innehåller i sig flera attribut som t.ex. startdag, slutdag, dagslag (vardag, helgdag osv.) och klockslag. |
| Sträckutbredning |
Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar. |
| STVDB |
STVDB-företeelser är företeelsetyper som Trafikverket har beslutat skall tillhandahållas på det statliga vägnätet det vill säga där Trafikverket är väghållare. |
| Svängutbredning |
Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet). |
| Tidsversion |
En viss period under vilken attributvärden och utbredningar är giltiga för företeelsen. |
| Till-datum |
För företeelse: Det datum företeelsen slutar gälla. Till-datum 9999-12-31 betraktas som tillsvidare datum. Företeelsen upphör att gälla när den väg de är knutna till tas ur bruk.
För vägnät: Det datum då den vägsträcka referenslänkdelen representerar avslutas för trafik. Om till-datum har värdet 999912-31 så gäller den tillsvidare. |
| Trafiknät |
Infrastrukturnät som stödjer olika trafikslag. |
| Topologi |
Beskriver hur de olika nätelementen i ett nätverk är sammankopplade samt hur man kan färdas genom nätet. |
|
Utbredning
|
En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns olika typer av utbredningar, sträck-, nod-, punkt-, sväng-, vägutbredning, vägutbredning med värd samt manöverutbredning. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning.
Manöver är inte implementerad. |
| Väg |
Avser både vägar, gator och GCM-vägar. GCM står för Gång-, Cykel och Moped, där moped avser moped klass II. |
| Väganordning |
Som väganordning räknas en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande.
Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning (2 och 3 §§ väglagen):
- dike
- slänt
- säkerhetszon (sidoområde)
- bro, trumma
- rastplats, parkeringsplats, busshållplats
- vägmärke
- vägbelysning
- gång- och cykelväg
- bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning)
- tryckbank
- viltstängsel
- anordning för att rena vägdagvatten
- ventilationsanordning för tunnel
- kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971)
- brygga som är ansluten till en väg
- färja med färjeläge
Nuvarande väglag ger alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till 2 meter. Enligt tidigare väglag (före 1972) fanns det inte någon möjlighet att få vägrätt till en kantremsa.
|
| Vägbana |
Körbanans mittlinje är vanligen det detsamma som vägbanans mittlinje. Se bild nedan för förtydligande.
Vägbana (pdf, 388 kB)
|
| Vägbanemitt |
Med vägbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för vägbanan.
(För belagd väg avses symmetrisk mittlinje mellan beläggningskanter eller kantstöden. För övrig väg avses mittlinjen för den del av vägbanan som är bärig.) |
| Vägområde |
Vägområdet består av mark som har tagits i anspråk för en väganordning. Se bild nedan för förtydligande.
Vägområde (pdf, 373 kB)
|
| Vägutbredning med värd |
Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer. |
