Lönar sig järnvägsforskning?

Att beräkna vinster av forskning är ofta väldigt svårt. Utmaningen ligger dels i att uppskatta vinsten, dels att koppla den till aktuell forskning. I många fall går det dock att göra realistiska uppskattningar. 

Här presenterar vi några sådana uppskattningar som bidrar till en kostnadseffektiv järnvägsinfrastruktur. Exemplen är hämtade från arbetet inom IAM4RAIL som är det tredje flaggskeppsprojektet inom Europe’s Rail. Projektet jobbar med att förbättra infrastrukturen och fokuserar på intelligent och integrerad förvaltning av järnvägsunderhåll och infrastruktur.

Som oftast inom forskning och innovation är de resultat som presenteras frukten av ett systematiskt och mångårigt arbete.

Matthias Asplund. 

− Vi är stolta över att bidra med nytta för resenärer och godskunder i Sverige och Europa. Samarbeten med internationellt erkända partners stödjer och accelererar nyttjandet av digitaliseringens möjligheter liksom utvecklingen av ny teknik och innovation. Det ger branschen ökad konkurrens- och attraktionskraft, menar Matthias Asplund, flaggskeppsledare för FP3 IAM4RAIL i Trafikverket.

Snabb återställning efter urspårning – besparing ca 250 miljoner

Efter urspårningen i Vassijaure i december 2023 krävdes en riskanalys för att återuppta trafiken. Den gjordes med hjälp av modeller för spricktillväxt i räl och en riskmodell för solkurvor som bokstavligen utvecklades parallellt med att riskanalysen genomfördes.

Med stöd av dessa beräkningar kunde en besiktnings-/åtgärdsplan utformas och implementeras på Trafikverket. En försiktig uppskattning är att utvecklingen av riskmodellen kunde minska spåravstängningarna med drygt två dagar vilket motsvarar ca 250 miljoner kronor i samhällsekonomiska kostnader*.

Forskning inom IAM4RAIL nyttjades även av Statens haverikommission i utredningen av orsaken till olyckan – se under länkar. Det ledde till nya underhållsrutiner för att minska riskerna, och därmed även kostnader, för haverier av detta slag. En sådan beräkning är dock synnerligen svår att göra.

Förändrade regelverk och arbetssätt – besparing ca 85 miljoner per år

Inverkan av orunda hjul på spårnedbrytning är ett annat exempel där forskningen inom IAM4RAIL visat på möjligheter att förändra regelverket. Arbetet har finansierats av VINNOVA och har lett till förändrade rutiner för manuell avsyning av bana och fordon efter att ett tåg med höga hjulkrafter passerat. Det ger en minskning av tågförseningar med omkring 1000 timmar per år motsvarande en samhällsekonomisk vinst på 50 miljoner kronor per år.

Ett annat exempel är möjligheten att fortsätta färden med reducerad hastighet då en hög hjulkraft blivit detekterad. Detta gav en minskning med omkring 700 förseningstimmar vilket motsvarar ca 35 miljoner kronor per år.

Förlängd livslängd för räl – besparing ca 1 miljon per år jämte miljöfördelar

Inom IAM4RAIL har även en optimerad process för reparationssvetsning av räler tagits fram. Den uppskattas ge en fördubblad livslängd på svetsningen vilket sparar omkring 1 miljon kronor per år i direkta kostnader. Utöver detta tillkommer samhällsekonomiska vinster som miljövinster och minskad tid i spår för reparationssvetsningar.

Förlängd livslängd för järnvägskorsningar – besparing ca 20 miljoner per år

Projektets forskningsarbete har också bidragit till att förbättra utformning och underhåll av järnvägskorsningar vilket ger dem omkring 10% längre livslängd. Uppskattningsvis motsvarar det en besparing på, lågt räknat, 20 miljoner kronor per år. Till det kommer också minskade kostnader för tid i spår som härleds till underhåll och utbyte av järnvägskorsningar.

Pågående studie om övergångszoner – besparing, sannolikt flera miljoner per år

Anders Ekberg. 

Vi vill också nämna den pågående forskningen som ska bidra till förbättrad utformning av övergångszoner även om den ännu inte är klar. Arbetet visar, hittills, på en halverad sättningshastighet vilket skulle halvera underhållet av spårläget i övergångszonerna och även minska nedbrytningen av ballast.

− I nuläget är det svårt att kvantifiera vinsten då enbart ett test genomförts hittills. En mycket försiktig bedömning är ändå att det kan ge en besparing på ett flertal miljoner per år, säger Anders Ekberg, forskare på Chalmers som också jobbar på Trafikverket.

*) Uppskattning av LKAB jämte förseningskostnader utifrån ”Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn -  ASEK”.

Finansieras av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock författarens/författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller det gemensamma företaget för Europas järnvägar. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem. Projektet IAM4RAIL stöds av det gemensamma företaget för Europas järnvägar och dess medlemmar.