Från energimärkning till miljömärkning – ett gemensamt språk för hållbar järnväg

När vi köper kylskåp, datorer eller lampor hjälper energimärkningen oss att snabbt förstå hur energieffektiva produkterna är. Skulle samma metod kunna användas för tåg, och på sikt för hela järnvägssystem?

Det är frågan som Trafikverkets experter och forskare vid KTH, tillsammans med europeiska järnvägsaktörer, har arbetat med under flera år. Målet är att göra komplex information om järnvägens miljöprestanda enklare att förstå och jämföra.

Från energianvändning till hållbarhet

Arbetet började med att utveckla en energimärkning för tåg. Inom Shift2Rail-projekten FINE1 och FINE2 togs en metod fram för att jämföra tågs energiprestanda under likvärdiga förhållanden. Resultaten kunde sedan presenteras på ett enkelt och visuellt sätt, ungefär som energimärkningen på våra hushållsprodukter.

Miljömärkning. Bild: Trafikverket
Miljömärkning. Bild: Trafikverket 

Men energi är bara en del av järnvägens miljöpåverkan. Ett tåg kan vara energieffektivt i drift, men samtidigt ha stor miljöpåverkan vid tillverkning, underhåll eller när det tas ur bruk.

Därför har konceptet utvecklats vidare inom Europe's Rail-projektet Rail4Earth. Den tidigare energimärkningen har blivit en eco-label, alltså en miljömärkning för järnvägen. 

Tre perspektiv på hållbarhet

Miljömärkningen bygger i dag på tre områden:

  • energieffektivitet
  • klimatpåverkan
  • materialens cirkularitet

Konceptet har också breddats. Det handlar inte längre bara om tåg, utan kan även användas för delar av järnvägens infrastruktur, exempelvis räls, sliprar och växlar.

Tanken är att skapa ett gemensamt språk för hållbarhet. En operatör, tillverkare, infrastrukturförvaltare och beslutsfattare kan ha olika perspektiv och prioriteringar. Med gemensamma mått blir det lättare att jämföra olika lösningar och synliggöra både fördelar och målkonflikter.

Det kan exempelvis ge bättre underlag när nya tekniker och lösningar ska bedömas, så som batteri- och vätgaståg samt nya system för uppvärmning och kylning. 

William Liu, KTH. Foto: KTH 

Från forskningsresultat till vardagliga val

Ambitionen är att miljömärkningen på sikt ska bli användbar för alla, inte bara specialister inom järnvägssektorn. Genom att göra informationen mer visuell och lättbegriplig kan den hjälpa fler att förstå hur olika transportlösningar påverkar miljön.

− Målet är inte bara att stötta branschen i upphandling, investering och teknisk utveckling. En tydlig och tillgänglig eco-märkning kan även hjälpa allmänheten att förstå påverkan av olika transportval och bidra till mer hållbara transportsystem genom att göra medvetna val i vardagen, säger William Liu som driver arbetet hos KTH.

Madelené Sandbom. Foto: Trafikverket 

Utvecklingen av märkningen fortsätter, bland annat genom att undersöka ytterligare aspekter av hållbarhet, exempelvis buller och komfort.

− Det som började som en idé om att energimärka tåg har därmed utvecklats till något större: ett gemensamt språk för järnvägens hållbarhet som kan knyta samman forskning, teknikutveckling, beslut och i framtiden även våra egna val av transport, avslutar Madelené Sandbom, flaggskeppsledare för FP4 Rail4EARTH i Trafikverket.

 

 

Information

Finansieras av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock författarens/författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller det gemensamma företaget för Europas järnvägar. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem. Projektet Rail4Earth stöds av det gemensamma företaget för Europas järnvägar och dess medlemmar.

imagetiibl.png