Voffer gör vi på detta viset?
Schakta för att sedan fylla Rosenlundskanalen med lera igen. Vi har pratat med Crister Lindén, produktionsledare på deletapp Haga, för att reda ut vad det är för arbeten vi faktiskt gör i kanalen.
Ni som följer arbetet här i Rosenlund vet att vi i november 2019 stängde av Rosenlundskanalen för att påbörja arbetet med Västlänkens huvudtunnel och station Haga.
Varför har vi schaktat bort massor och sediment för att sedan fylla kanalen med lermassor igen?
- Att återfylla kanalen var nödvändigt av flera skäl. Bland annat för att kunna gå ut med de maskiner som används för att riva betongpålar som står kvar efter Rosenlundsbron. Marken förstärks också med kalkcementpelare för att den ska klara tyngden från maskinerna, säger Crister.
Där tunneln korsar Rosenlundskanalen ska vi schakta ned till 25 meter under markytan. Vid mindre djup, säg tio meter, sätts ofta stålspont. Här ska vi använda slitsmurar, Diaphragm Walls som det heter på engelska, eller helt enkelt D-walls.
- För att få en slitsmur på plats gräver vi först smala schakt i marken och fyller dem sedan med armerad betong. För att resultatet ska bli som bra som möjligt, vill vi gjuta dem helt i lera och på en jämn nivå. Det är ytterligare ett skäl till att vi fyller kanalen med lera till samma nivå som omgivande mark. Installationen av slitsmurarna påbörjas nu i mars.
Så återfyllnaden är alltså en provisorisk åtgärd?
- Ja, lermassorna kommer att schaktas bort i etapper, i takt med att slitsmurarna och tunnelns tak och väggar kommer på plats.
Varför använder vi lermassor från andra delar av Västlänken? Är de inte för förorenade för att användas i Rosenlundskanalen?
- Inom projekt Västlänken ska vi, så långt det är möjligt, återanvända schaktmassor. För att återfylla Rosenlundskanalen använder vi därför lermassor från deletapp Centralen. Leran från Centralens arbeten är KC-stabiliserad och stabilare än annan lera. Prover tas på alla schaktmassor för att säkerställa att föroreningsgraden inte är för hög.
Hur påverkas Rosenlundskanalen av avstängningen?
- I och med att Rosenlundskanalen är avstängd kan vi arbeta mer effektivt och schakta från två sidor samtidigt. Dock blir det en minskad vattengenomströmning som kan påverka syrenivåerna. Vi tar därför kontinuerligt prover på vattnet utanför sponten för att följa upp syrehalten.
Sommaren 2019 gjordes provtagning av syrehalterna i Rosenlundskanalen. Om nivåerna tenderar att minska jämfört med dessa referensvärden, kan vi sätta upp bubbelgardiner för att syresätta bottenvattnet i kanalen. För att förhindra grumling eller att oljespill från sediment och maskiner sprider sig, har vi också satt upp siltgardiner och oljelänsar. Även stålsponten förhindrar att förorenat sediment sprider sig i resten av kanalen och förhindrar grumling.
Hur blir det med Paddan, kommer den fortfarande att kunna ta vägen förbi Rosenlund?
- I april återupptar Paddan sin rundturer för säsongen. I slutet på mars öppnar vi därför upp en cirka 7 meter bred vattenväg i kanalen, på den södra sidan mot Haga. Samtidigt fortsätter vi våra arbeten med huvudtunneln vid kanalens norra sida.