Var är det farligt att cykla och vilka färdvägar tar olika grupper av cyklister?
En preliminär metod för att identifiera riskutformningar och cyklisters exponering har tagits fram och provats i ett område i centrala Göteborg. Rapporten innehåller även ett antal rekommendationer för fortsatt arbete.
En stor del av olyckorna i trafiken som ger allvarliga skador drabbar cyklister. Singelolyckor och olyckor där en fordonsförare kört på cyklisten dominerar. Nollvisionen efterfrågar ett systematiskt arbete med att minska döda och svårt skadade men det saknas ett systematiskt arbete för olyckor som drabbar cyklister. Ofta utgår trafiksäkerhetsanalysen från platser där många olyckor inträffat vilket ofta är platser där många personer cyklar istället för att identifiera de farligaste platserna där risken är hög men att de absoluta olyckstalen är lägre.
I denna studie har vi istället försökt utgå från riskutformningar som identifierats i forskning, kartlägga vilka datauppgifter som finns om riskutformningarna och var de finns vem som äger data. Riskutformningarna har vi kombinerat med cykelrutter insamlade från det tidigare projektet Bikedata och via en GIS-analys fått fram platser med riskutformningar som många cyklister exponeras för. Göteborg stad har använts som case.
Syftet med projektet var att ta fram en metod för att identifiera de platser och sträckor som en väghållare först ska åtgärda sett ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.
Resultatet från undersökningen av datatillgänglighet visade att många datauppgifter finns tillgängliga via öppna källor. Den viktigaste datakällan är Trafikverkets nationella vägdatabas NVDB men även Göteborgs öppna data ger värdefull information. Vissa viktiga data har inte rapporterats in till NVDB av väghållarna. Det gäller framförallt bredd på cykelbana och separering mellan cyklister och fotgängare samt fasta hinder placerade i vägbanan tex grindar och betonghinder. Andra uppgifter finns i Transportstyrelsens databas för lokala trafikföreskrifter. Dessa är dock inte möjliga att hämta i ett geografiskt filformat utan särskild programvara och finns inte alltid kopplade till NVDB. till exempel föreskrift om cykelöverfart. Vissa data skulle också kunna vara mer tillgängliga, till exempel trafiksäkerhetsklassningen av GCM-passager som hämtas från Trafikverkets GIS-dataportal men bygger på NVDB-data. Vissa data är ofullständiga eller har för dålig kvalitet eller upplösning det gäller till exempel skarpa kurvor i länkdata från NVDB.
En preliminär metod för att identifiera riskutformningar och cyklisters exponering togs fram. Det bygger på att data om kända riskutformningar kopplade till infrastruktur för cykling i blandtrafik och på separerade cykelbanor tas fram i GIS format. Det ger en bruttolista med punkter som behöver åtgärdas ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Nästa steg är att prioritera mellan olika platser och åtgärda de platser där flesta cyklar. Riskutformningarna har inte graderats utifrån farlighetsgrad eftersom skadegraden också beror på vem som skadas.
Metoden testades på en kommun genom att ett urval av insamlade GIS-underlag applicerades på ett område i centrala Göteborg. Därefter undersöktes cyklisters exponering för dessa riskfaktorer på ett slumpmässigt urval av 100 cykelresor från den tidigare forskningsstudien Bikedata.
Den genomsnittliga exponeringen visar att en göteborgscyklist cyklar ca 18 procent av sträckan i centrala Göteborg i blandtrafik med 40 km/h eller högre som hastighetsbegränsning resten på 30-gator eller på cykelinfrastruktur. Många korsningar är inte hastighetssäkrade. En göteborgscyklist möter en korsning som inte är trafiksäker vart 409e meter och korsningar i allmänhet vart 210e meter. Omvägarna var i genomsnitt små vilket tyder på att få cyklister har valt bort vissa gator av trafiksäkerhetsskäl och därmed minskat sin exponering.
När kartan med riskutformningar lades ovanpå en heatmap med de drygt 10 000 cykelresorna från Bikedata framkom några sträckor och korsningar med riskutformning som ett stort antal cyklister exponeras för. Dessa platser bör enligt metoden vi tagit fram prioriteras först i ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete.
Ett antal rekommendationer för fortsatt arbete har tagits fram. Kommunernas inrapportering till NVDB föreslås utvecklas främst vad gäller att lägga in cykelbanans bredd och andra riskutformningar viktiga för cyklister. Fler aspekter från Transportstyrelsens föreskriftsdatabas bör läggas in i NVDB eller göras tillgängliga i geografiska filformat. För att få fler kommuner och andra väghållare att rapportera in riskutformningar föreslås en cykelsäkerhetscertifiering av kartdata för kommuner liknande den blåljuscertifieringen av kartdata som kommuner kan delta i.
För att ta fram statistiskt säkrare exponeringsdata samt uppdelat på kön och ålder behöver en bättre och säkrare metod för att kartmatcha GPS-spår tas fram.
Genom att intresset för resvaneundersökningar med resvaneappar som TravelVu ökar kan den utvecklade metoden i detta projekt ge ett reellt bidrag till ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete för cykeltrafik i landets kommuner i samband med att de genomför resvaneundersökningar med resvaneapp.
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.
Kontakt: Trivector Traffic AB, info@trivector.se
Trafikverkets beteckning: TRV 2018/26227 Var är det farligt att cykla och vilka färdvägar tar olika grupper av cyklister? En grund för systematiska och effektiva åtgärdsplaner för ökad säker cykling.
Läs hela slutrapporten Var är det farligt att cykla (pdf, 2 MB)
Projektet slutrapporterades juli 2020.