Bygdevägars möjligheter

Studien undersöker potentialen bygdevägar i Västra Götaland och vilken potential de har för att höja trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter.

Beskrivningen av projektet nedan är ett exempel på ett avslutat projekt som beviljats medel från Skyltfonden. Texten uppdateras därför inte. Datumet på sidan uppdateras däremot regelbundet.

Resor till fots och med cykel är viktiga delar i arbetet mot de transportpolitiska målen. För att få fler att använda dessa transportmedel är det av stor vikt att utformningen av infrastrukturen är väl genomtänkt och utformad på ett sätt som främjar såväl hög trafiksäkerhet som upplevd trygghet och framkomlighet för dessa trafikslag. Stora delar av vårt land saknar detta och istället är oskyddade trafikanter hänvisade till att promenera och cykla på landsvägar dominerade av biltrafik i 70 km/h utan en egen yta att vistas på.

Bygdevägar är en vägtyp som funnits i Europa en tid och som numera finns med i VGU (Vägar och gators utformning, Trafikverket). Den innebär att istället för två körfält får motorfordon endast ett, medan resterande plats blir vägren åt oskyddade trafikanter. Vid möte tillåts mötande motorfordonen att använda vägrenen.

Syftet med studien är att med hjälp av GIS-analys undersöka potentialen för bygdevägar i Västra Götaland. Utifrån danska och svenska kriterier för bygdeväg så sållas data ur NVDB (Nationell vägdatabas) för att hitta hur många vägar i Västra Götaland som uppfyller kraven (tillräckligt lite trafik, låga hastigheter etc). De vägar som uppfyller kraven jämförs sedan med annan data och fler slutsatser kan dras. Data för jämförelse är cykelnätet och en potentialstudie för ökat cyklande. I rapporten redovisas även uppskattad kostnad för ombyggnation till bygdeväg och saknade länkar. Resultatet visualiseras med hjälp av kartor.

Resultatet var att hela 7965 km potentiell bygdeväg finns i bara Västra Götaland. Sträckorna visade sig vara i princip uteslutande Trafikverkets och överlappade i stort sett aldrig med befintliga cykelstråk eller de stråk som visats ha högst cykelpotential. Slutsatserna var att bygdevägar inte kan byta ut cykelvägar men kan komplettera cykelnät i tätort både nu och i framtiden, i takt med att cykelnätet byggs ut. Den främste potentialen för ökat cyklande finns i tätort, trots det så skapar bygdevägarna ett cykelnät i regionen som ökar tillgängligheten och rörligheten för oskyddade trafikanter. Den uppskattade kostnaden för åtgärderna, utredningar exkluderat, är under 2 miljarder för all potentiell bygdeväg. Det krävs uppföljning och enkla regelverk för att möjliggöra bygdevägarna fulla potential samt hålla nere kostnaderna.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Trafikverkets beteckning: TRV 2020/23155  ”Bygdevägars möjligheter - fallstudie Västra Götalandsregionen”

Slutrapport Bygdevägars möjligheter (pdf, 1,9 MB)

Projektet slutrapporterades nov 2021.