Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg

Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg är med all sannolikhet en bra åtgärd för att minska antalet olyckor som beror på att trötta/distraherade förare omedvetet lämnar körfältet. Frästa räfflor i vägens mitt leder vidare till att förare sänker son hastighet och har ett längre avstånd till vägens mitt. Förändrat omkörningsbeteende med anledning av räfflorna har inte kunnat konstateras.

Räfflor i vägens mitt kan vara ett alternativ till åtgärd på svenska landsvägar som inte är tillräckligt breda för att ha mittbarriärer t. ex. vajerräcke. Vid körning på räfflor är föraren dels en ljudupplevelse, dels vibrationer i fordonet, i sätet och i raten. Dessa signaler skulle kunna förhindra att föraren ofrivilligt överskrider mittlinjen t.ex. beroende på att denna är trött eller distraherad. Räfflorna kan även ge ett förbättrat beteende, så till vida att man medvetet undviker att passera mittlinjen på olämpliga vägsträckor, vilket i sin tur kan resultera i att antalet omkörningar och skärningar i kurvor reduceras.

Projektet syftade till att utvärdera i vilken utsträckning mittlinje i form av frästa räfflor i kombination med målning kan bira till att förändra förarens beteende så att antalet mötesolyckor på tvåfältsvägar minskar. Utvärderingen fokuserade på räfflor som en förklarande åtgärd och beaktade endast indirekt effekten av räfflor som en förlåtande åtgärd t.ex. då förare somnat och kommit ut på räfflorna.

Den räffla som valdes för studien har benämnts ”Målillaräfflan”. Räfflan har frästs med ett centrumavstånd på 1,2 m. Räfflan är 35 cm bred, 15 cm lång och har ett djup på ungefär 1,0 cm. Försökssträckan är 14 km lång och finns på riksväg 34, mellan Målilla och Hultsfred.

Under två dagar intervjuades 130 förare och resultaten visade att frästa räfflor hade god acceptans hos förarna.

(Vägverkets beteckning EK50A 2002:21306 ”Räfflad mittlinje på tvåfältsväg”)

Projektet slutrapporterat i maj 2005