Förslagssamling för bättre och säkrare cykelpassager

Beskrivningen av projektet nedan är ett exempel på ett avslutat projekt som beviljats medel från Skyltfonden. Texten uppdateras därför inte. Datumet på sidan uppdateras däremot regelbundet.

Cykelns roll som transportmedel ökar i en tid då miljöhänsyn har blivit ett begrepp. Den ökar också beroende på den hälsotrend som för närvarande genomsyrar vårt samhälle. Med fler cyklister på våra vägar och cykelbanor följer större säkerhetsrisker i trafiken för dessa oskyddade trafikanter. Därför är det viktigt att utformningen i framför allt korsningar, det vill säga cykelöverfarter och cykelpassager, är ändamålsenliga.

Hur bör då en cykelöverfart vara utformad för att bli så säker och bra som möjligt? Det viktigaste är att få ner biltrafikens hastighet i korsningspunkter. Denna hastighet bör enligt Nollvisionen inte överstiga 30 km/tim. Hastighetsreduktion kan göras med fysiska åtgärder såsom refug, gupp, avsmalning eller förhöjning på gata eller väg.

Tydligt markerad cykelöverfart

För att undvika tveksamheter bör en cykelöverfart vara tydlig både för cyklister och för andra trafikanter. Ett sätt att öka tydligheten är att förhöja eller att ha annan färg på cykelöverfarten. Med detta följer dock en säkerhetsrisk. Samtidigt som alla trafikantgrupper då har lättare för att se cykelöverfarten, så kan dessa utformningar leda till att cyklister tror att bilister skall väja för denne. En ambition bör vara att trafikregler, utmärkning och utformning samspelar på ett sätt som skapar tydlighet och säkerhet.

Syftet med detta denna rapport har varit att ta fram en exempelsamling för utformning av cykelöverfarter och cykelpassager, som gör det lättare för trafikplanerare i kommuner och på konsultföretag att välja en bra detaljutformning.

Regler och föreskrifter

I kapitel 2–4 beskrivs allmänt vilka regler och föreskrifter som gäller cykelpassager. Dessutom ges exempel på utformningar, beläggningar och utmärkningar.

Principutformningar

I kapitel 5–10 finns olika principutformningar representerade. Kapitel 5 och 7 behandlar signalreglerade cykelöverfarter och övergångsställen på sträcka respektive i korsning. Denna lösning kan vara lämplig i korsningar med stora trafikflöden. En signalreglerad korsning underlättar för cyklister och gångtrafikanter att korsa gatan eller vägen och minskar generellt deras väntetid. Ur säkerhetssynpunkt kan dock vara lämpligare med till exempel en cirkulationsplats, om det finns plats.

Risk för konflikter

Ett problem med signalreglerad cykelöverfart i korsning är den konflikt som uppstår då bilist efter en högersväng korsar cykelöverfart och övergångsställe och både cyklister, gångtrafikanter och bilister har grönt ljus samtidigt.

Obevakade överfarter

Kapitel 6 och 8 behandlar obevakade cykelöverfarter och övergångsställen på sträcka, i korsning och vid cirkulationsplats. Variationen är stor vad gäller utformningar, vägmaterial och placering av cykelöverfart i förhållande till primärgata för denna typ. Det är därför av största vikt att utformningen blir funktionell och anpassas till förhållandena på platsen.

Förhöjning på gata eller väg

I kapitel 9, som handlar om förhöjda GC-överfarter/-passager på sträcka och i korsning, tas positiva aspekter upp, som till exempel dess hastighetssänkande effekt, men också nackdelar som bland annat olägenheten för bussar att ta sig över.

En risk med denna utformning är att cyklisten känner sig alltför trygg och blir mindre uppmärksam på korsande trafik.

Gemensam passage

Slutligen tar kapitel 10 upp gemensam GC-passage på sträcka. Denna utformning kräver stor vaksamhet för cyklister.

Säkrare cykelpassager (pdf-fil, 2 MB, öppnas i nytt fönster)

(Vägverkets beteckning: EK 50 A 2004:15979 ”Förslagssamling för bättre och säkrare cykelpassager”)

Projektet slutrapportetades i november 2007.