Interaktion mellan vägräcke, bil och dess skyddssystem

Vid utveckling av ett krocksäkert vägtransportsystem spelar vägräcken en väsentlig roll. Vägräcken skall förebygga frontalkollisioner på vägar utan skilda vägbanor och undvika kollisioner med föremål vid sidan av vägen. Krockpulser i kollisioner med vägräcken kan skilja sig från Till exempel kollisioner bil mot bil när det gäller krockförloppets längd och medelacceleration under krocken. Om karakteristiken av krockpulsen vid kollision med vägräcken skiljer sig från de krockpulser som används vid utvecklingen av fordons inre skyddssystem kan det påverka hur systemen uppför sig. Kollisioner med flexibla vägräcken, såsom vajerräcken, kan ha en krockpuls med en varaktighet på 200 ms eller mer. Det är en stor brist i kunskap om funktionen hos t ex krockkuddar i kollisioner med ett långt krockförlopp.

Syftet var att studera interaktionen mellan vägräcke, bil och dess skyddssystem vid bilkollisioner med olika räckestyper. 

Rapporten visar resultaten av sex krockprov gjorda med identiska bilar (Toyota Yaris), som kördes in i tre olika typer av vägräcken i två olika hastigheter, 80 och 110 km/h, och i två olika vinklar, 45 respektive 20 grader. De tre testade vägräckestyperna var: ett flexibelt räcke – vajerräcke, ett halvflexibelt räcke – stålräcke av w-typ och ett stelt räcke – betongräcke. 

Karakteristiken för de tre typerna av vägräcken visade sig variera mycket med tanke på absorberad rörelseenergi och det dynamiska förloppet. Krockkudden löste inte ut i något av proverna med vajerräcke, medan de löste ut i 45°- provet mot betongräcket och W-balksräcket. I 45°- provet mot betongräcke blev det stora deformationer på bilen även interiört, medan inga kupédeformationer inträffade i vajerräckes- och W-räckesproverna. Proverna visade stora skillnader i dynamiskt beteende för de tre räckena, vilket pekar på hur viktigt det är att välja rätt räcke efter de varierande behov som kan finnas på en vägsträcka.

Slutsatser

• För att inte utsätta fordonet för ett oacceptabelt högt krockvåld, måste en viss utböjning av räcket tillåtas, även för små kollisionsvinklar.
• Användningen av vajerräcke verkar har en stor potential i många komplicerade situationer och är lämplig flera kollisionsriktningar.
• Betongräcket kan användas i områden där det inte accepteras någon utböjning och där kombinationen av förväntade krockvinklar och hastighet inte skapar en situation där skaderisken är för hög.
• W-balksräcket visar ett bra uppförande i båda provuppställningarna och kan från säkerhetssynpunkt vara möjligt att använda även som mitträcke.
   

Kontaktperson:
Anders Kullgren, Folksam forskning, 106 60 Stockholm, tfn 08-772 80 00,  fax 08-702 99 22

(Vägverkets beteckning: EK 50 A 99:14065 ”Interaktion mellan vägräcke, bil och dess skyddssystem”)

Projektet slutrapporterades februari 2002.