Utvärdering av intensifierad hastighetsövervakning i Polisregion Väst
Hastighetsefterlevnaden på vägarna i Sverige är låg och många trafikanter kör över gällande hastighetsgräns.
Beskrivningen av projektet nedan är ett exempel på ett avslutat projekt som beviljats medel från Skyltfonden. Texten uppdateras därför inte. Datumet på sidan uppdateras däremot regelbundet.
Hastighetsmätningar på det statliga vägnätet under 2016 har visat att endast 44 % av trafikanterna håller hastighetsgränsen medan det aktuella målet för hastighetsefterlevnaden är att 80 % av trafiken ska hålla hastighetsgränsen år 2020. En ökad hastighetsefterlevnad och därmed lägre medelhastigheter har stor potential att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken och i det arbetet är polisen en viktig aktör.
I Polismyndighetens nya strategi för trafik beskrivs att visionen för polisens trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller allvarligt skadas i vägtrafikmiljön, vilket är samma som för Nollvisionen. Som en del i att implementera strategin har Polisen i region väst testat en ny arbetsmetod under en trafikinsats 2016. Insatsen innebar intensifierad hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på utvalda vägavsnitt.
Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder:
- Korta hastighetskontroller (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns) på olycksdrabbade vägar
-
Civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning
-
Övervakning med mobil ATK (Automatisk trafiksäkerhetskamera) som komplement till de manuella kontrollerna.
Syftet med föreliggande projekt är att utvärdera de nya arbetsmetoder som testades i polisområde väst. Såväl polisens upplevelse, som intern och extern kommunikation och effekter på medelhastigheter och hastighetsöverträdelser studeras i projektet.
Resultat avseende polisens upplevelser visar att de flesta är positiva till insatsen som helhet. Man tyckte det var bra att trafikfrågorna kommit på agendan och man har fått positiv respons från medborgarna. I grunden tycker man också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet. Insatsen ledde också till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt. Som förbättringsmöjligheter till kommande insatser lyftes att man önskar att medarbetarna skulle vara mer delaktiga vid val av sträckor samt att man hellre såg fler kortare insatser än en lång.
Sammanfattningsvis kan konstateras att metoden generellt togs emot positivt av polisen och att hastighetsefterlevnaden framför allt förbättrades där efterlevnaden varit dålig innan insatsen. För att få bra effekter är det därför viktigt inför kommande insatser att välja platser med låg hastighetsefterlevnad. Det är också viktigt med återkommande hastighetsövervakning eftersom vi såg en återgång efter insatsens slut.
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.
Trafikverkets beteckning: TRV 2017/23469 ”Utvärdering av intensifierad hastighetsövervakning i Polisregion Väst”
Projektet slutrapporterades september 2018.