Ökad hastighetsefterlevnad hos den organiserade trafiken – en pilotstudie avseende taxi
Yrkestrafiken drar idag upp medelhastigheten på vägen. Om den istället skulle påverka i motsatt riktning skulle det bidra till att minska medelhastigheten, vilket skulle minska antal dödade och skadade i trafiken.
Syftet med projektet är att hitta metoder som är effektiva för att få den organiserade trafiken att hålla hastighetsgränsen och i ett första steg har man studerat hastighetsefterlevnaden hos taxiförare på två utvalda sträckor (E4 mellan Stockholm och Arlanda samt riksväg 40 mellan Göteborg och Landvetter).
Mätningar har gjorts före och efter att dialog hållits mellan taxibolagen och Polisen, Trafikverket och Transportstyrelsen. Totalt har hastigheter hos ca 3 000 taxibilar observerats under 2017 och lika många under 2019.
Sammanfattningsvis visar resultaten från studien att såväl taxiförare som övriga personbilsförare är dåliga på att hålla hastighetsgränsen, men efterlevnaden hos taxi är något sämre än hos den övriga personbilstrafiken. Detta innebär att taxi bidrar till att dra upp hastigheten på vägarna. Utmaningen med dålig efterlevnad behöver lösas på systemnivå och vad gäller yrkestrafiken har företagens ledning ett stort ansvar för de individuella förarnas hastigheter. Om yrkestrafiken istället för att dra upp hastigheten påverkar den övriga trafiken i motsatt riktning skulle det bidra till att minska medelhastigheten. Ökad hastighetsefterlevnad medför lägre medelhastighet vilket leder till minskat antal dödade och skadade genom hastighetens dubbla påverkan av både energin i krocken och möjligheten att förhindra att krocken sker. Om till exempel medelhastigheten på motorvägarna skulle minska med 4 km/tim så skulle antalet dödade minska med nästan 20 % och antalet allvarligt skadade med ca 15 %.
Kontaktperson: Anna Vadeby, VTI, Olaus Magnus väg 35, 581 95 Linköping, anna.anund@vti.se
(Trafikverkets beteckning: TRV 2016-86066 ”Ökad hastighetsefterlevnad hos den organiserade trafiken”)
Projektet har utförts mellan 2017 och 2019. Projektet slutrapporterades december 2019.
Rapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.