Är internationella handböcker och hjälpmedel användbara för att nå nollvisionen i Sverige?

Studien omfattar dels en genomgång och jämförelse av internationella och svenska handböcker och riktlinjer vad avser trafiksäkerhet, dels en analys av trafiksäkerhetshjälpmedlen iRAP och PTV Visum Safetys relevans och potential för att bidra till Nollvisionen i Sverige.

I genomgången av handböcker och riktlinjer har några utformningar; cirkulationsplats, signalreglerad korsning samt cykelbanor och cykelfält, jämförts. Jämförelsen visar att de europeiska handböcker som ingår i studien är relativt samstämmiga i sina utformningsråd, även om det finns variationer. En gemensam nämnare är också en relativt enkel layout med skisser eller fotografier (förutom TÖI Trafikksikkerhetshandboken som saknar bilder). Framförallt de svenska och holländska handböckerna är detaljinriktade och beskriver inte hela trafikmiljöer utan i huvudsak olika delelement. De europeiska handböckerna, med undantag för VGU, hänvisar i hög grad till forskning och erfarenheter av olika utformningar.

De handböcker som vänder sig till en amerikansk eller internationell publik har en layout med mer illustrativa bilder som visar de olika utformningselementen och även hela trafikmiljöer, t ex korsningar. Framförallt böckerna från NACTO har en mycket tilltalande utformning med pedagogiskt utformade illustrationer även över hela trafikmiljöer såsom korsningar och exempel på gator. Illustrationer och rekommendationer bedöms dock inte alltid stämma med aktuellt forskningsläge och stämmer inte heller med det som framkommer i andra delar av handböckerna.

Eftersom flera av de svenska, speciellt VGU som är den enda som berör nyproduktion, och övriga europeiska handböckerna kan upplevas som svårtillgängliga och detaljerade finns en risk att NACTOs attraktiva handböcker används utan kritisk granskning av innehållet. Detta gäller speciellt planerare och andra som kanske inte har goda kunskaper i trafiksäkerhet. Det skulle därför vara värdefullt om liknande handböcker kunde tas fram för en nordisk marknad.

Inventeringshjälpmedlet iRAP utvärderades genom att två personer med hjälp av verktyget gjorde dels en skrivbordsinventering var för sig, dels en platsinventering tillsammans av några vägsträckor av olika typ. Verktyget är lätt att använda och skulle kunna användas för inventering av gator och vägar i Sverige men några av parametrarna bör anpassas till en högre trafiksäkerhetsnivå eftersom utgångsläget i Sverige är bättre än vad verktyget utgår från. Detta skulle kunna göras utan inverkan på själva verktyget, endast en justering av handledningen behövs.

PTV Visum Safety verktyg syftar till att hjälpa främst kommuner i deras trafiksäkerhetsarbete. Bedömningen är dock att det krävs en ganska stor anpassning till svenska förhållanden samt kontroll av ingående parametrar innan det kan användas i Sverige. Genom att använda STRADA och ett GIS-verktyg kan man dock redan idag göra flera av de analyser som PTV Visum Safety erbjuder, nyttan för en svensk marknad bedöms därför som begränsad.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Kontakt: Karin Hassner, WSP Sverige AB, karin.hassner@wsp.com

Trafikverkets beteckning: TRV 2017/94253 Är internationella handböcker och hjälpmedel användbara för att nå nollvisionen i Sverige?

Läs slutrapporten om internationella handböcker (pdf, 5,6 MB)

Projektet slutrapporterades september 2020.