Kan anpassad design locka cyklister att använda hjälm?

Närmare hälften av de 10.000 cyklister som skallskadas i trafiken varje år hade kunnat undvika allvarligare skallskador om de burit cykelhjälm.

Beskrivningen av projektet nedan är ett exempel på ett avslutat projekt som beviljats medel från Skyltfonden. Texten uppdateras därför inte. Datumet på sidan uppdateras däremot regelbundet.

Men trots de svårigheter en skallskada medför är det många som inte använder hjälm, eftersom det anses avvikande och ”töntigt”. Idesign AB har därför undersökt om en anpassad design skulle kunna få fler att använda hjälm. Syftet med undersökningen var att bygga upp kunskap om vilka designfaktorer som då kan öka användningen.

Studien utfördes som en dialog mellan designers och icke-användare. Två målgrupper, tonåringar respektive småbarnsföräldrar, intervjuades vid tre tillfällen. Grupperna fick diskutera varför man inte använder hjälm och kommentera befintliga hjälmtyper från olika användningsområden. De fick också lämna synpunkter på nya designidéer, som efter hand presenterades i form av skisser och senare också som verkliga modeller.

Studien visar att det är två viktiga faktorer som måste uppfyllas för att fler ska förmås använda hjälm. En faktor innebär att medvetenheten om riskerna i trafiken måste öka. t.ex. genom information och attitydförändringar. En annan viktig del är att öka lusten att använda hjälm genom att anpassa designen efter användarnas behov och önskemål om form och funktion.

Hjälmens grundläggande form är exempel på en designfaktor som upplevs som mycket väsentlig. Utseendemässigt ska en mer attraktiv hjälm ha en diskret färg och sparsamt med grafik. Den ska dessutom följa huvudets form med mjuka svepande linjer. Det är också viktigt att hjälmen stämmer med cykeltypen och cyklistens personlighet i övrigt. Många av de intervjuade i de båda målgrupperna upplevde dagens utsträckta former som för tvära och sportbetonade, något som man inte kunde identifiera sig med.

För de vuxna var det även viktigt att inte bli svettig eller få frisyren förstörd av hjälmen. De värdesatte därför ventilationshål. De flesta såg helst att dessa var avlånga och längsgående - men absolut inte runda. Som en betydelsefull detalj framstod också varumärket, som gärna kunde vara välkänt och ha en form som signalerar både rörelse och status.

Hjälmen måste också ge ett fullgott skydd, vara lätt att få av och på, enkel att justera och lätt att förvara. Stor acceptans i båda målgrupperna fick exempelvis ett designförslag på ett lås, som gör det möjligt att låsa fast hjälmen på cykeln, istället för att behöva bära sin hjälm med sig.

En detaljerad rapport över intervjuresultatet finns bilagd i projektets slutrapport. Som bilaga finns även ett utlåtande från trafikexperter vid Lunds universitet.

(Vägverkets beteckning: FO 30-A 97:9375, ”Kan anpassad design locka icke-användare att använda cykelhjälm?”)