Dikning och kantskärning
Det är mycket viktigt att vägen dräneras ordentligt genom att dikena hålls välrensade, särskilt viktigt är det om terrängen är känslig för tjäle.
Om dikena slammar igen och vatten blir stående i vägkroppen så kan det orsaka svåra skador särskilt under tjällossningen. En åtgärd att förlänga dikenas livstid är att begränsa tunga transporter under tjällossningsperioden.
Dikena har tre uppgifter:
- samla upp och leda bort det vatten som rinner ned från vägbanan
- leda bort vatten från terrängen omkring vägen, så att det inte rinner ut på vägen
- bidra till att torka ut eller dränera vägen. Större dikesdjup ger bättre dränerad väg.
Dikning
Med dikning avses såväl nydikning som återställande av igensatta diken. Syftet är att få en fungerande dränering av vägen. Dikesdjupt skall ligga på en nivå så att det kan dränera ut hela överbyggnaden av vägen. Släntlutningen bör vara 1:3 i de fall det finns utrymme.
Man måste alltid samråda med berörda markägare vid dikning. I vissa fall krävs dessutom tillstånd enligt Miljöbalken. Ett sådant tillstånd söker man hos Länsstyrelsen.
Schaktmassorna från dikningen transporteras till en tipp eller också kan de bredas ut på marken intill diket efter samråd med berörd markägare.
Vägdiken slammas igen efter hand. Avlagringarna kan bli stora särskilt i lågpunkter och på sträckor med svag dikeslutning. Hur ofta ett dike behöver rensas varierar. Genomsnittstiden mellan rensningarna ligger på sju till tio år beroende på markförhållanden.
Där det är trångt att få plats med ett dike kan man istället göra en djupdränering
Dikesanvisning
Dikesanvisning kan användas för att leda bort ytvatten från vägbanan där utrymmet är begränsat vid exempelvis tomter och under broar. Den bör ha ett djup av 10–15 cm och en bredd av minst en meter från vägkanten. Dikesanvisning kan inte användas när överbyggnaden måste dräneras.