Dammbindning av grusväg

Vägdammet består av grusvägsmaterialets allra finaste partiklar. Om dessa försvinner blir vägbanan svårbunden och känslig för korrugering genom att det uppstår överskott på stenmaterial. Det krävs då täta omhyvlingar. Vid varje hyvlingstillfälle uppstår en viss nedkrossning av grusmaterialet.

Genom dammbindningen kan man alltså behålla en riktig sammansättning av slitlagermaterialet under en längre tid. Vägen kan då klara sig längre utan att hyvlas eller grusas. I synnerhet på grusvägar med mycket trafik kan man alltså spara mycket genom att hålla vägen väl dammbunden. Man bör i första hand dammbinda där det är tät bebyggelse, vid odlingar och på vägsträckor med mycket gång- och cykeltrafik.

Dammbindningsmedel

Det finns flera metoder och produkter för att binda damm. De vanligaste är:

• spridning av salter: kalciumklorid och magnesiumklorid
• spridning av bitumenemulsion, som resulterar i en hård eller mjuk yta (den mjuka innebär att vägen kan hyvlas)
• spridning av lignosulfonat, som är en biprodukt från pappersmassetillverkningen

Kalciumklorid eller magnesiumklorid är den vanligaste metoden att dammbinda grusväg med, en normal mängd under ett år är 0,6–1,5 ton/km. Hur mycket som behövs beror på trafikmängden och slitlagrets sammansättning och på om vägen ligger i öppen eller skogsskyddad terräng. Behöver man använda mer än 1,0 ton/km sprider man cirka 2/3 vid den första spridningen. Resten sprider man vid omhyvlingar under sommaren eller när det annars finns behov av dammbindning.

När utförs dammbindningen?

Dammbind vägen så snart tjälen har släppt på våren. Det gör att den naturliga fuktighet som finns i vägkroppen kan bibehållas. Man får ett bra resultat om man hyvlar vägbanan och sedan omedelbart dammbinder den. Vägytan är då porös, och dammbindningsmaterialet kan lättare tränga ned i ytskiktet.

Kalciumklorid eller magnesiumklorid binder fukten som finns i vägbanan. Det krävs en viss mängd fukt för att de skall verka på ett effektivt sätt därför skall spridningen anpassas efter det. Vägbanan kan även vattnas före spridningen. En annan möjlighet är att dammbinda vägen på kvällen när luftfuktigheten är hög.

Hur utförs dammbindningen?

Ska man sprida större kvantiteter kalciumklorid (mer än 0,7–0,8 ton/km) är det lämpligt att använda en lastbil med spridaranordning. Mindre mängder dammbindningsmedel kan spridas med ex. en mindre sandspridare eller en konstgödselspridare. Skärma av spridaren och håll låg hastighet för att få rätt spridningsbredd. Sprid inte kalciumklorid vid ihållande regn, eftersom den då kan rinna bort från vägbanan.

Det är särskilt viktigt eftersom kalciumkloriden kan påverka vattentäkter.