Nya forskningsprojekt för att stoppa invasiva arter

Flera nya forskningsprojekt ska stärka kunskap och möjligheter att på bästa sätt hantera invasiva främmande arter som blomsterlupin och parkslide. Tillsammans delar nio projekt på drygt 33 miljoner kronor under åren 2021–2024. Forskningen finansieras gemensamt av Trafikverket, Formas och Naturvårdsverket. Även Havs- och vattenmyndigheten ingår i samarbetet.

– Vi behöver kunskapen från de här projekten för att kunna begränsa, helst stoppa, utbredningen av till exempel blomsterlupin och parkslide, säger Anders Sjölund, Trafikverket. Trafikverket värnar artrika miljöer i vägkanter och vid järnvägsstationer genom slåtter, arbetar med hantering av jordmassor vid projekt med mera, men det räcker inte för att nå hållbarhetsmålen för biologisk mångfald och för att säkra långsiktigt god funktionalitet i vägen, järnvägen och signalsystem. Vi behöver göra mer, och för att gör det behöver vi kunskapen och förbättrade metoder. De här projekten är ett viktigt steg framåt.

Spridningen av invasiva arter har ökat kraftigt i Sverige och Europa. Det är ett hot mot biologisk mångfald, men också infrastrukturens anläggningar. Transportinfrastrukturen är i sig själv en betydande spridningsväg för växter. Vissa åtgärder som slåtter, kabelgrävning, dikning och flytt av jordmassor i samband med byggnation av vägar och järnvägar kan öka spridningen av invasiva arter.

Framförallt är det blomsterlupin och parkslide som är vitt spridda i Trafikverkets anläggningar. På  många platser hotar de att bryta ner byggnadsverk, väg- och järnvägsbankar och andra anläggningar. Vi arbetar löpande för att stärka biologisk mångfald och grön infrastruktur, men det räcker inte till när de invasiva arterna breder ut sig och spridningstakten ökar. Frågan kompliceras av klimatförändringarna som bidrar till spridning norrut och att nya arter etablerar sig i landet.

– Invasiva arter är ett relativt nytt område för oss, sedan EU-förordningen trädde i kraft. Nu är myndigheterna i full gång med sitt arbete utifrån EU-förordningen och den svenska förordningen och då behövs vetenskaplig kunskap om hur vi ska arbeta för största möjliga effekt, säger Mats Andersson, chef för Naturvårdsverkets forskningsenhet, och fortsätter:

– Vi är mycket glada över samarbetet med Havs- och vattenmyndigheten, Formas och Trafikverket. Det gör det möjligt att göra en så pass stor forskningssatsning och med så bred förankring.