Ny EU-förordning skapar nya förutsättningar för tågtrafiken

Trafikverket har arbetat i mer än ett decennium med att förbereda och utveckla nya processer och funktioner inom ramen för den nya förordningen.

– Sedan 2014 har vi arbetat med att analysera och senare i god samverkan med branschen utveckla funktioner och arbetssätt inom det som tidigare kallades Timetabling and capacity for redesign for smart capacity management (TTR), men idag benämns Smartare kapacitetsprocess järnväg (SKJ), förklarar Trafikverkets programansvarig för införande av EU-förordningen, Gulli Saeidyfar.

Den nya förordningen innehåller mer lagkrav än endast det som tidigare TTR omfattade. Bland annat krav på att erbjuda sökande ramavtal för trafik, beredskapsplanering för trafikstörningar i ett tidigt skede samt ökad samverkan med tjänsteleverantörer.

Första tågplan 2031

I slutet av förra året nåddes den första överenskommelsen om förordningen mellan EU:s medlemsstater och parlamentet. Efter smärre justeringar och översättningsarbete fattades det slutgiltiga beslutet om att anta förordningen den 19 maj och några veckor senare trädde förordningen i laga kraft efter sedvanligt offentliggörande från EU-kommissionen.

– Det innebär att förslag som vi arbetat med i flera år i Trafikverket och samordnat med branschens olika aktörer, nu är lagstadgade. All planering och tilldelning av kapacitet på järnväg måste göras enligt förordningen. För vårt vidkommande i Sverige är en stor förändring att vi som infrastrukturförvaltare måste förplanera och erbjuda tåglägen, istället för att skapa dem efter de ansökningar som vi tar emot, förklarar Lars Brunsson, som ansvarat för att samordna branschens aktörer och Trafikverket.

Inriktningen är att första tågplanen som planeras enligt förordningen är tågplan 2031.

– Det kan tyckas att fem år är en lång framförhållning, men med tanke på att den nya planeringsprocessen är femårig måste vi och branschen börja att arbeta på det nya sättet redan nu, säger Lars Brunsson.

Förplanering

När EU:s nya förordning om kapacitet på järnvägen nu trätt i kraft införs en rad nya funktioner som ska öka andelen långa godstransporter. 

Förordningen ställer krav på mer långsiktig planering med bättre samordning mellan olika länders infrastrukturförvaltare och branschens aktörer och syftar även till en effektivare störningshantering.

– Genom en mer långsiktig och stabil, men samtidigt flexibel, planering av hur järnvägens infrastruktur används, skapas bättre förutsättningar för alla aktörer att planera och investera i sin verksamhet medan vi som infrastrukturhållare ges större möjligheter att optimera kapacitetsutnyttjandet och tidigare lösa konflikter när efterfrågan av tidtabeller och banarbeten är större än vad infrastrukturen kan erbjuda, säger Mats Berlin, ansvarig i Trafikverket för tilldelning av kapacitet på den svenska järnvägen.

Viktigt steg mot klimatmål

EU-kommissionen räknar med att omkring fem procent mer kapacitet på befintlig infrastruktur i Europa kommer att kunna frigöras när förordningen nu träder i laga kraft, vilket motsvarar nästan 250 miljoner tågkilometer extra kapacitet. 
För järnvägsföretag beräknas denna ytterligare kapacitet generera intäkter på 25 miljarder kronor under en 25-års period. För tågresenärerna förväntas det nya planeringssättet skapa mer tillförlitlig trafik.

Sammanhållen enhet

För Trafikverket är en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet att hantera införandet av kapacitetsförordningen som en sammanhållen enhet inom programmet Genomförande av EU-regelverk.

– Den nya kapacitetsförordningen, tillsammans med övriga relevanta förordningar som TSD Telematik och RINF-förordningen, ses som en samlad förändring med flera beroenden och gränssnitt. Inom programmet och avdelningen för systemansvar för järnväg arbetar vi utifrån ett helhetsperspektiv för att säkerställa samordning och hantera beroenden, både internt inom Trafikverket och i samverkan med branschen. Detta för att skapa förutsättningar för ett sammanhållet genomförande, säger Gulli Saeidyfar.