Vy över cyklist på cykelväg när ett tåg till vänster i bild. Solnedgång i bakgrunden.

Resultatkonferens trafiksäkerhet väg, 16 april 2021

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Nu gör vi bokslut för etappmål för 2020 och kan konstatera att vi nått målet.

I en digital webbsändning den 16 april presenterade vi utfall och analys av trafiksäkerhetsläget i vägtrafiken. Vi tittade på framgångsfaktorer under avslutat etappmål och blickade framåt mot etappmål 2030 och hur vi tillsammans kan kraftsamla för att antalet omkomna och allvarligt skadade i vägtrafiken ska fortsätta att minska.

Program

Programpunkter och programtider kan komma att justeras.

10.00 Välkommen.

10.05 Infrastrukturminister Tomas Eneroth inleder.

10.15 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen.
Matteo Rizzi, Trafikverket, Khabat Amin, Transportstyrelsen, Åsa Forsman VTI

10.45 Reflektion över utfallet 2020.
Panel med Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam och rikspolischef Anders Thornberg.

11.00 Paus.

11.05 Frågestund.

11.20 Nollvisionens mål och styrning – hur når vi etappmålet 2030.
Peter Larsson, Trafikverket och Per Hurtig, Trafikverket.

11.40 Aktionsplanen – Vad har vi uppnått och vilka utmaningar finns?
Johan Lindberg, Trafikverket

11.50 3rd Global Ministerial Conference on Road Safety 2020.
Matthew Baldwin, European Commission.

12.10 Lunchpaus.

12.50 Agenda 2030 och Stockholmsdeklarationen.
Maria Krafft, Trafikverket.

13.00 Skåpbilar testas och säkerhetsklassas.
Rikard Fredriksson, Trafikverket.

13.05 Hastigheter, hållbara resor och trygghet - kommunernas utmaningar och möjligheter.
Catarina Nilsson, Stockholm stad och Marie Frostvinge, Umeå kommun.

13.20 Paus.

13.25 Tillgänglighet och trafiksäkerhet – behöver det finnas en motsättning?
Maria Krafft och Jonas Eliasson, Trafikverket.

13.35 Zhero – tillsammans skapar vi trafiksäkerhet
Jessica Dahlin, Trafikverket.

13.40 Ökad trafiksäkerhet genom upphandling och hållbarhetsrapportering.
Daniel Benett, Axfood och Sanna Eveby, Afry.

14.00 Programledarna avrundar dagen.

Svar på deltagarnas frågor från resultatkonferensen

Här hittar du svar på deltagarnas frågor som ställdes via mentimeter under konferensen. Frågorna och svaren är sorterade under olika ämnesområden:

Indikatorer

Fråga: Hur mäter man mobilanvändning och dess påverkan? Ser att det inte finns med i indikatorerna – varför? Har man tittat på alternativ för hur detta kan belysas ännu mer, då vi är medvetna om att det är en stor trafikfara men mycket liten fokus?

Svar: Det är komplicerat att mäta användandet av mobiltelefon under bilkörning och att avgöra hur det inverkar på trafiksäkerheten, och det finns inte med som en indikator i dagsläget. Sverige ingår dock i ett EU-gemensamt projekt där man utvecklar gemensamma trafiksäkerhetsindikatorer som medlemsländerna frivilligt kan använda. En av dem handlar om distraktion och anges som ”andel förare som inte använder handhållna mobila enheter”. Sverige har för avsikt att mäta indikatorn under 2021 eller 2022.

Bilindustrin och mobiltillverkare har på senare år utvecklat fordonssystem som har möjlighet att minska problemet med mobil distraktion, och vi kommer att se en fortsatt utveckling av dessa ”distraction mitigating systems”. Dessutom driver Sverige i EuroNCAP-samarbetet utveckling av krav för förarövervakning med kameror. Där kommer man att detektera distraktion, bland annat mobilanvändande, och varna och om nödvändigt ingripa i fordonets framförande om föraren inte är uppmärksam på vägen. Detta planerar EuroNCAP att införa 2023.

Fråga: Målet för indikatorn "Trafikarbete med mötesseparering 90 km eller högre" verkar svårt att uppnå. Beror det helt enkelt på att det inte avsätts tillräckligt mycket pengar för detta hos Trafikverket eller i statsbudgeten?

Svar: Ursprungligen var målet för denna indikator 75 procent. Det uppnåddes år 2016, och då fattades beslutet att höja målet till 90 procent för att behålla framdriften i arbetet. Det är inte helt omöjligt att det var för ambitiöst att sikta på en höjning från 75 till 90 procent på endast 4 år.

Fråga: Vi har nått etappmålet, men när det gäller de flesta indikatorerna har målet inte nåtts. Med anledning av detta är frågan: Har vi rätt indikatorer? Finns det anledning att revidera dem?

Svar: Vi ser över indikatorerna med jämna mellanrum, och syftet är att se till att de fortfarande fyller sitt syfte och att målen är aktuella. Vår uppsättning av indikatorer är relativt dynamisk. När det gäller målnivåerna för indikatorerna, som vi nämnde på resultatkonferensen, är det viktigt att kolla lite närmare på den faktiska utvecklingen för varje indikator. Oavsett om indikatormålen har nåtts eller inte så har det skett en stor förflyttning under målperioden, särskilt för reshastighet, infrastruktur, bilparkens säkerhetsnivå och bältesanvändning. Det är inte helt omöjligt att vi underskattade synergieffekterna mellan dessa indikatorer när vi satte indikatormålen.

Fråga: Hur ser ni på möjligheterna att öka fokus på användning av trafiksäkerhetsstandarden ISO 39001 som ytterligare ett verktyg (indikator) i trafiksäkerhetsarbetet?

Svar: Svårigheterna att mäta indikatorn ”Systematiskt trafiksäkerhetsarbete i linje med ISO 39001” innebär att det troligtvis inte kommer att finnas en specifik indikator för ISO 39001 under innevarande målperiod. Däremot finns det all anledning att följa och rapportera utvecklingen av antalet aktörer som certifierats av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt ISO 39001.

Fråga: Har föreslagna åtgärder stöd i statistiken över olycksorsaker (till exempel hjälm och hastighetsnedsättning)? Exempel på vilka orsaker som är överrepresenterade bland konstaterade olyckor?

Svar: En grundförutsättning för våra indikatorer är att det ska finnas tydliga och starka effektsamband. Det betyder att vi ska veta att indikatorerna styr mot åtgärder som forskning visar har stor effekt när det gäller att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken. Detta behövs bland annat för att kunna kvantifiera nyttan av en ökning av en viss indikator, till exempel om vi ökar hastighetsefterlevnad med X procent, kommer vi att minska omkomna och allvarligt skadade med Y procent.

Syn

Fråga: Anser ni att privatbilister och yrkeschaufförer har samma behov av se bra i trafiken?

Svar: De medicinska synkraven för privatbilister och yrkeschaufförer regleras i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. De svenska synkraven har nyligen setts över jämfört med kraven i körkortsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126 EG av den 20 december 2006 om körkort, bilaga III) och med kraven i andra länder i Europa. Man har sett att föreskrifterna behöver revideras, exempelvis när det gäller synundersökningar. Det berör både lägre och högre behörigheter (inkluderar privatbilisten och yrkeschauffören). Mer information finns på Transportstyrelsen webbplats.

Hastighet

Fråga: När organisationer, byalag och vägsamfälligheter önskar lägre hastighet på sina vägar får de ofta ett positivt svar från polis med flera, men nästan alltid negativt svar från Trafikverket. Varför då – när vi vet att hastigheten är väldigt avgörande för målen?

Svar: I Sverige har vi ett system med bashastighet, och lagstiftningen tillåter avsteg från bashastigheten endast i särskilda fall. På vägar med bashastighet, det vill säga 70 km/tim, är det sällan lämpligt att köra så fort. Det som bestämmer trafikanternas hastighetsval är snarare vägens utformning. När det gäller vägutformning finns det flera sätt att dämpa hastigheten.

Fråga: Hur många mätpunkter ligger till grund för statistiken med hastighetsefterlevnad?

Svar: De riksrepresentativa mätningarna av hastighetsnivåer är resurskrävande eftersom vi använder cirka 1 500 mätpunkter, och mätningarna görs därför vart fjärde år. Åren däremellan görs enklare mätningar (hastighetsindex) med 83 fasta mätpunkter som endast visar relativ förändring av hastigheter.

Fråga: Mäter ni hastighetsefterlevnad på gator med 30 km/tim?

Svar: I den mätserien som indikatorn hastighet kommunalt vägnät baseras på görs årligen mätningar på det kommunala huvudvägnätet. Där ingår dock inte 30 km/tim.

Fråga: Kan man säga varför hastighetsefterlevnaden är sämre på gator med 40 km/tim?

Svar: Ju lägre hastighetsgräns, desto svårare har trafikanterna att köra inom hastighetsgränsen.

Fråga: Varför är målet för att hålla hastigheten endast 80 procent? Alltså, man är nöjd om var femte bil åker för fort! Borde inte målet vara 100 procent eller åtminstone betydligt närmare 100 procent?

Svar: I grund och botten gäller samma resonemang för alla indikatorer. Det är klart att vi vill att exempelvis hjälmanvändning eller effektiv drift och underhåll av GC-vägar ska vara 100 procent, men poängen med målen är att vi ska ta oss dit stegvis. Det är också viktigt att poängtera att målet med hastighetsefterlevnad är minst 80 procent. Det får så klart alltså gärna vara högre. Men med tanke på att hastighetsefterlevnaden på statligt vägnät har varit konstant i många år, runt cirka 50 procent, så är det en tillräckligt stor utmaning att nå 80 procent. Det är helt enkelt en balansgång mellan ambitiösa mål och rimliga mål.

Motorcykel, moped och andra trafikantkategorier

Fråga: Varför särredovisas passagerare och förare i bil men inte för någon annan trafikantkategori (motorcykel, moped, cykel, buss och lastbil)?

Svar: Passagerare i bil står för en förhållandevis stor andel av alla omkomna, och därför redovisas de separat. Passagerare i andra fordon står för en mycket liten andel av alla omkomna, vilket gör det svårt att rent grafiskt visa skillnaden mellan förare och passagerare.

Fråga: Kommer Trafikverket att följa exemplen från resten av världen och öppna bussfiler för motorcyklar?

Svar: I dagsläget ger forskningen ingen tydlig bild av att trafiksäkerheten för motorcyklister förbättras eller försämras när de tillåts köra i bussfilerna.

Fråga: Jag har en fråga om lagstiftningen för A-traktorerna som ökar kraftigt på våra vägar, där 16-åringar kör en ”vanlig” bil, men bara har ett mopedkörkort. Det är inget lagkrav på bälte i dessa bilar, ingen trafikmognad eller utbildning för att köra bil i trafiken, och så är det många som trimmar sina bilar och så vidare. Hur tänker ni kring detta och med Nollvisionen och trafiksäkerheten som vårt signum?

Svar: Trafikverket arbetar tillsammans med berörda aktörer inom området. Se den gemensamma inriktningen för fyrhjulingar, traktorer, motorredskap och mopedbilar:

Din säkerhet på fyrhjuling, mopedbil, traktor och motorredskap

Transportstyrelsen har inlett ett arbete med att se över förutsättningarna för trafik med A-traktorer.

Vägnätet och det regionala arbetet

Fråga: Ser man något om var på det regionala vägnätet problemen är som störst? Är det på sträckor med högre hastigheter eller på genomfarter genom mindre orter där det är lägre hastigheter?

Svar: De flesta omkommer utanför tätort på vägar med 70–90 km/tim. Ungefär hälften omkommer i singelolyckor.

Fråga: Hur många mil 2+1-vägar byggdes under 2020?

Svar: Under 2020 byggdes 4,5 mil mötesseparerad väg, varav 3 mil var motorväg och 1,5 mil var 2+1-väg.

Fråga: Kan ni redan nu utveckla hur ni tänker runt att stärka upp det regionala och lokala trafiksäkerhetsarbetet?

Svar: Trafikverkets regionala arbete har under senaste åren fokuserat på dialog med polis och kommun, i syfte att stärka det regionala och lokala trafiksäkerhetsarbetet. Bland annat har de flesta av Trafikverkets regioner under 2020 året tecknat någon form av överenskommelse om samverkan med polisen, inom områdena hastighet och nykterhet. Trafikverkets Region Mitt och Region Nord har även upprättat en gemensam handlingsplan med polisregion Nord, med fokus på områdena rätt hastighet, nykter trafik och gemensam kommunikation. Trafikverkets regioner är också en aktiv part i samverkan med kommuner och regionalt utvecklingsansvariga i tidiga planeringsskeden, för att främja en säker vägtrafik och framtagandet av trafikstrategier.

Trafikverkets regioner har under 2020 genomfört aktiviteter för att öka kunskapen om trafiksäkerhet såväl internt som externt. Exempel på aktiviteter är olika typer av kunskapshöjande insatser såsom seminarier/webbinarier riktade internt, men även riktade till länsplaneupprättande regioner och till kommuner. Trafikverkets Region Mitt har till exempel genomfört temamöten (webbinarier) med fokus på trafiksäkerhet med samtliga fyra regioner (länsplaneupprättare) samt ett webbinarium för kommuner inom regionen. Flera av Trafikverksregionerna har även bildat interna trafiksäkerhetsgrupper för att stärka det interna trafiksäkerhetsarbetet. Två av Trafikverkets regioner kommer även att genomföra regionala trafiksäkerhetskonferenser/resultatkonferenser under 2021.

Trafikolyckor

Fråga: Tyvärr har vi en negativ trend med ökande dödstal i Skåne. Finns det fler län som går åt fel håll? Vad ser vi i de analyserna?

Svar: Om man tittar på utvecklingen sedan 2010 (från och med 2010 exkluderas självmord) kan man se att Skåne har en negativ trend. Bland övriga är det endast Västernorrland som har en negativ utveckling. Under 2018, då vi hade en kraftig ökning i landet, var utfallet i Skåne relativt högt. Detsamma gäller under pandemiåret. Det är nog svårt att hitta någon bra förklaring.

Fråga: När kommer vi att veta mera om utvecklingen för alkohol- och/eller drogrelaterade trafikolyckor 2020?

Svar: Det går att läsa i den årliga analysrapporten för trafiksäkerhetsläget som Trafikverket gjort tillsammans med Transportstyrelsen och VTI.

Nu är analysen över trafiksäkerhetsläget väg 2020 klar

Fråga: Har man någon tanke om varför antalet omkomna barn och unga har ökat jämfört med 2019?

Svar från Transportstyrelsen: För unga ser vi i år en marginell ökning jämfört med förra året, men trenden verkar ändå vara en långsiktig minskning. Vi tror inte att pandemin har haft någon större effekt på yngre när det gäller antalet omkomna i vägtrafiken. Exempelvis har yngre personer i skolålder inte haft lika omfattande ”restriktioner”, och grundskolan har pågått som vanligt med fysisk undervisning i stor utsträckning. Visserligen har en del gymnasieskolor anpassat med delvis distansstudier, men inte helt.

Många äldre har däremot isolerat sig, och många som arbetar jobbpendlar inte. De exponeras alltså i lägre grad än vanligt i trafiken. Utfallet i antal omkomna i dessa grupper är lägre än vanligt, och man skulle kunna tänka sig det att hör ihop. Det går dock inte med säkerhet att säga att det är en effekt av pandemin. Tidigare har vi sett att enskilda år har avvikit avsevärt från trenden – något som vi inte kunnat förklara på annat sätt än slumpmässighet.

Fråga: Hur många olyckor involverar övningskörare?

Svar: Av drygt 12.400 olyckor med personskador finns 76 olyckor under övningskörning, det vill säga 0,6 procent.

ATK

Fråga: Är det bra att hota med polisen i form av traditionell övervakning och ATK för att trafikanterna ska hålla hastigheterna? Borde det inte vara för att inte förorsaka att jag skadar eller dödar mig själv eller en medtrafikant som jag ska hålla hastigheterna? Alltså en beteendeförändring – inte för att jag måste på grund av hot utan för att jag vill av egen vilja.

Svar: Vi ser ATK som ett stöd för trafikanterna för att sänka hastigheten på vägar med hög medelhastighet och hög risk för olyckor med allvarliga konsekvenser. Vi informerar därför inför varje kamera med vägmärke med kamerasymbol och vägmärke med gällande hastighet. Målet är att få till en beteendeförändring på dessa sträckor – en förändring som förarna förhoppningsvis även tar med sig till andra vägar.

Cyklister och fotgängare

Fråga: När kommer cyklister och fotgängare att omfattas av Nollvisionen? Kommer det att börja byggas statlig cykelinfrastruktur längs 2+1-vägar så att cyklister kan få kontinuerlig och konsekvent framkomlighet i samma grad som bilister, i stället för att ledas in på gång- och cykelvägar, allmän och enskild väg av varierande kvalitet och underhåll?

Svar: Gående och cyklister omfattas av Nollvisionen. Trafikverket arbetar tillsammans med berörda aktörer inom området. Se den gemensamma inriktningen för säker cykel- och mopedtrafik samt säker gångtrafik.

Säkerhet på cykel

Säkerhet för gående

Fråga: Kommer cykling på 2+1-väg att förbjudas?

Svar: Förbud mot att exempelvis cykla på en 2+1-väg är inte aktuellt just nu. Alternativa vägar till högfartsvägar är dock viktiga för många grupper av trafikanter, och det är en aktuell fråga.

Fråga: Cyklister som skadas allvarligt i singelolyckor och mötesolyckor skadas främst på det kommunala vägnätet. Hur vill staten/ Trafikverket arbeta för att åstadkomma ett breddarbete med 290 kommunala väghållare?

Svar: Trafikverket arbetar tillsammans med berörda aktörer inom området på flera sätt. Här är några exempel:

Gemensamma inriktningen för säker cykel- och mopedtrafik samt säker gångtrafik.

Säkerhet på cykel

I arbetet med aktionsplanen är säker cykling ett av de utpekade områdena.

Gemensam aktionsplan för säker vägtrafik 2019-2022

Motorvägsprojektet och agenda 2030

Fråga: Hur exakt går Trafikverkets multipla, nya jättemotorvägsprojekt ihop med Agenda 2030/klimat- och miljömål?

Svar: Numera är staten mycket restriktiv till att bygga nya motorvägar, utan staten vill snarare uppgradera det som finns och med en betydligt större hänsyn till klimat- och miljömål. De få motorvägar som byggs nu beslutades av regeringen för många år sedan.

Krocktest husbilar

Fråga: Krocktestar man husbilar? Och hur ser de resultaten i så fall ut?

Svar: Krocktester görs inte regelmässigt. Det förekommer forskningsprov, som visar på mycket dåliga resultat, men lagkravsprov finns inte ännu för färdiga husbilar. Dock testas grundfordonet som husbilen byggs på, men i väldigt begränsad omfattning jämfört med en personbil, och där hoppas vi på bättre och tuffare krockprov i framtiden.

Läs mer om vårt arbete med trafiksäkerhet

Senast uppdaterad/granskad: 2021-05-27

Arbetsmiljö och säkerhet

Forskning och innovation

Järnväg

Klimatanpassning

Miljö och hälsa

Planera och utreda

Samarbeten, branschen

Teknik

Upphandling

Väg

Alla från A–Ö

Anmäl skador och fel

Ansök om...

Publikationer och styrande dokument

Resa med konferensvagn

System och verktyg

Trafiktjänster

Utbildningar

Data och kartor

Aktuellt för dig i branschen

Kontakta oss

Vår verksamhet