Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att anpassa anläggningen och skötseln av transportinfrastrukturen till en fungerande grön infrastruktur. Utifrån det har Trafikverket, genom Riktlinje Landskap (TDOK 2015:0323), konkretiserat ett antal målbilder:
- Den totala arealen artrika väg- och järnvägsmiljöer ska öka. Artrika väg- och järnvägsmiljöer ska i ett landskapsekologiskt perspektiv gynna biologisk mångfald.
- Artrika väg- och järnvägsmiljöer ska utvecklas och skapas utifrån rådande ekologiska förutsättningar och bidra till grön infrastruktur.
- Vid behov ska riktade miljöåtgärder genomföras så att god skötselstatus uppnås för alléer och för artrika väg- och järnvägsmiljöer.
- Alléer, solitära träd och artrika väg- och järnvägsmiljöer ska skötas så att god skötselstatus uppnås utan att utgöra en trafikfara.
- Artrik järnvägsmiljö på driftsplatser
Riktlinje Landskap (TDOK 2015:0323)
Artrik järnvägsmiljö på driftsplatser
Senare tiders storskaliga förändringar i odlingslandskapet, inte minst ökad effektivisering av jordbruket, har inneburit att många arter som tidigare varit vanliga har minskat i antal och utbredning. Många av dessa arter har sina livsmiljöer utmed järnvägen och i dessa miljöer har arterna levt kvar. För många kärlväxter och insekter har järnvägsmiljöerna blivit deras huvudsakliga livsmiljö idag.
Från 2021 och framåt arbetar Trafikverket med att utveckla dessa artrika järnvägsmiljöer på driftsplatser runt om i Sverige. Efter genomförd inventering och klassning har artrik järnvägsmiljö registrerats på 246 driftsplatser. Dessa driftsplatser restaureras löpande utifrån en långsiktig plan. Efter restaurering sköts driftsplatserna med hjälp av en platsspecifik skötselplan som garanterar att dessa arter bevaras, samtidigt som en säker drift av anläggningen garanteras.
Trafikverket kommer att fortsätta utveckla detta arbete genom exempelvis forskning kring skötselmetoderna ska optimeras.
Artrik järnvägsmiljö längs linjen
Trädsäkrings görs för att ge en mer driftssäker tågtrafik med minimerad risk för fallande träd på kontaktledningar och spår. Detta sker genom att en skötselgata skapas genom avverkning av den närliggande skogen, ca 20 meter på vardera sidan av järnvägen.
Genom selektiv röjning av återväxten i den avverkade kantzonen mellan skötselgatan och den omgivande skogen bör Trafikverket kunna styra vegetationen mot mer trädsäkra skogsbryn som också kan bidra till naturvård, artrikedom och landskapsbild.
För detta krävs robusta skötselmodeller för skogsbryn som anpassats till de omgivande miljöernas förutsättningar. Trafikverket har därför finansierat forskning och utveckling av skötselmodeller för skogsbryn. Rapporterna finns att läsa i länkarna nedan.
ForEDGE – en plattform för forskning och demonstration kring utveckling av skogsbryn i infrastrukturmiljöer (Sveriges lantbruksuniversitets webbplats)
BATAG – En skötselmodell för skogsbryn i infrastrukturmiljöer (Sveriges lanbruksuniversitets webbplats)
Ett möjligt utfall av denna forskning är att skötsel av artrika bryn i skötselgator kommer att vara en obligatorisk del av skötselgatornas underhåll där förutsättningar finns.
