Fruktbart nordiskt samarbete med TTR

– Eftersom en del av trafiken inom ramen för TTR-processen är gränsöverskridande vill vi från Trafikverket i ett tidigt skede av utvecklingsarbetet skapa en förståelse och kunskap för hur TTR:s kapacitetsmodell påverkar gränsöverskridande trafik. Det gör vi bäst tillsammans med våra nordiska grannländer, berättar Jonas Bälter.

Harmonisering av banarbeten

Jonas Bälter är en av verksamhetsområdet Trafiks utredare vad gäller långsiktig trafikplanering och har många års erfarenhet av att studera och utveckla nya trafikmodeller:

– Med tanke på att TTR-processen startar fem år innan tågplanen är det väsentligt att vi, i den utsträckning som är möjlig, kan studera möjliga trafikflöden utifrån den nya processen. Inte minst viktigt är det också att studera och analysera hur banarbeten ska harmoniseras över landsgränserna så att vi undviker onödiga svårigheter i detta avseende, säger Jonas Bälter.

Ett av de länder som deltar i arbetet med piloterna är Norge. Lill Amundsen är projektledare för det norska arbetet med att införa TTR:

– För BaneNors vidkommande är det mycket viktigt att vi har en så bra samsyn som möjligt när det gäller gränsöverskridande trafik. I Norge har vi målet att öka fokus på samverkan och digitalisering med våra kunder under benämningen ”kundfokuserad kapacitetsfördelning” och våra kunder utför trafik som passerar såväl Sverige som Danmark, säger Lill Amundsen.

Framgångsfaktorerna för det nordiska samarbetet är tidig planläggning och en nära dialog mellan de olika ländernas infrastrukturförvaltare, anser Lill Amundsen.

Viktigt med branschens synpunkter

Inom det nationella arbetet har arbetet intensifierats med att etablera ett samarbete med berörda branschaktörer, i första hand tågoperatörer och kollektivtrafikmyndigheter såväl nationellt som regionalt. Inom TTR-projektet leds arbetet av Malin Jakobsson tillsammans med Camilla Rydbjörk.

– Utifrån analyser vi har gjort har vi identifierat ett tydligt behov av att etablera ett nära samarbete med branschens aktörer. Vi kommer inte att få ett smidigt införande av TTR-processen om vi inte har etablerat en förståelse och kunskap hos branschen för vad TTR innebär och erbjuder i form av förbättringar, säger Malin Jakobsson.
Avsikten är att under de närmaste åren genomföra ett antal regelbundna träffar med intresserade branschföreträdare för att sprida ny information och föra en dialog om pågående utvecklingsarbete.

Fortsatt arbete om kapacitetsmodell

Under 2022 kommer arbetet fokuseras på fortsatt arbete med att ta fram en kapacitetsmodell. Ett arbete som går ut på att förfina och förstå hur en kapacitetsmodell inom ramen för TTR-processen tas fram.

Även inom styrningsområdet pågår ett omfattande analysarbete för vilka förändringar som kan krävas inom Trafikverkets styrningsmodeller för att underlätta styrning av verksamheten när TTR införs:

– Vi föreslår inga nya styrmodeller utan vårt arbete fokuserar på hur vi kan få ihop de olika styrmodellerna vi redan har. Det handlar mer om en förändring av beteende än att det saknas formell styrning, förklarar Mia Wärnevall, arbetsgruppen för styrning.

Internationellt, med EU-kommissionen som ansvarig, fortsätter arbetet med att se över och specificera justeringar av lagkrav, som antas få stor påverkan på hur järnvägstrafiken ska bedrivas inom hela EU.