Västkustbanan är en del av ett expansivt stråk med allt större betydelse för både persontransporter och gods. Den är också en viktig förutsättning för den fortsatta utvecklingen av det svenska järnvägsnätet, dels nationellt men framförallt för den allt viktigare kopplingen till det europeiska järnvägsnätet. Samtidigt är Västkustbanan också en viktig förutsättning för kommunerna och deras möjlighet att växa på ett hållbart sätt. På samma sätt utgör E6 en del av det europeiska transportnätverket TEN-T och ett av de viktigaste transportstråken i Sverige.
Med bakgrund i de utmaningar som detta innebär ansåg trafikverket att vi måste utreda befintliga brister i transportinfrastrukturen samt föreslå möjligheter som kan öka kapaciteten på ett effektivt och hållbart sätt. En viktig del av arbetet har därför varit att ta fram en gemensam målbild för stråket Göteborg-Varberg som motsvarar lokala, regionala och nationella mål och som möjliggör hållbar tillväxt. I detta arbete har kollektivtrafiken en stor roll med utgångspunkt i trafiken på Västkustbanan, men också E6 och väg 158, som har stor betydelse för resandet i stråket. Näringslivets transporter och arbetsmarknadens förutsättningar i Västsverige är ytterligare en faktor som har stor betydelse för målbilden.
Den gemensamma målbilden är sedan viktig för att identifiera brister och behov i den statliga infrastrukturen. Detta för att Trafikverket, tillsammans med övriga aktörer, ska kunna föreslå åtgärder men också planera för att utnyttja vägar och järnvägar så effektivt som möjligt. Därför har åtgärdsvalsstudien genomförts som en stråkstudie med flera kommuner, regioner och övriga aktörer involverade. En bred uppslutning har också varit nödvändig på grund av den stora betydelse som Göteborgsregionen har och hur förbindelserna mot Göteborg (Västkustbanan och E6) påverkar tillväxten i Västsverige.
Då stråket är av central betydelse för den nationella transportinfrastrukturen och förväntade åtgärder ansågs omfattande är det viktigt att åtgärder som föreslås kan komma med som underlag i revideringen av nationell och regional plan, antingen 2022, 2026 eller senare.
