Rapporter, planer och beslutsunderlag – Nya stambanor för höghastighetståg
Här hittar du rapporter, planer och beslutsunderlag för utbyggnaden av nya stambanor.
Regeringsbeslut innebär förändringar för nya stambanor
Regeringen fattade på torsdagen den 22 december 2022 beslut rörande de planerade nya stambanorna mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Besluten innebär att:
- Planeringen för de centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping, ska avbrytas.
- Arbetet i projektet Hässleholm–Lund ska avbrytas.
- Arbetet i projektet Göteborg–Borås ska pausas.
Parallellt får Trafikverket ett antal utredningsuppdrag av regeringen:
- Uppdrag att utreda hur järnvägen kan utvecklas i Skåne.
- Uppdrag att utreda hur järnvägen kan utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
- Uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av Ostlänken.
Informationen på den här sidan är baserad på planeringen innan besluten fattades. Arbetet med att genomföra besluten har påbörjats och vi kommer att förtydliga den fortsatta processen i takt med att arbetet går framåt.
Regeringen lägger om växlarna för järnvägsinfrastrukturen - Regeringen.se
Trafikverket har under ca 20 år fått olika utredningsuppdrag av olika regeringar om utbyggnad av höghastighetsjärnväg. Materialet har under åren succesivt vuxit fram och fördjupats i takt med nya och precisa regeringsuppdrag. Startskottet för uppdraget att bygga nya stambanor för höghastighetståg var genom utredningen SOU 2009:74 där man föreslog att separata höghastighetsbanor bör byggas på sträckorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Syftet var att förbättra kapaciteten, framkomligheten och tillgängligheten.
Några år senare kom Kapacitetsutredningen (2012) där vi konstaterar att det är en väldigt stor utmaning att bygga om befintlig järnväg för högre hastigheter (250 km/h och högre) som krävs för att förkorta restiderna. En ombyggnad av befintlig järnväg skulle vara mycket kostsamt och medföra betydande störningar på ett redan hårt belastat järnvägsnät. Den samlade bedömningen var att en nybyggnation krävs för att öka kapaciteten i järnvägssystemet som helhet.
I direktivet till nationella planen för transportinfrastruktur 2014-2025 skriver regeringen att en ny stambana för snabbtåg bör byggas och att två delsträckor, Järna–Linköping (Ostlänken) och den första etappen på sträckan Göteborg–Borås, delen Mölnlycke–Bollebygd, ska påbörjas under planperioden och därmed också ingå i den nationella transportplanen.
Sverigeförhandlingen (2014–2017)
Sverigeförhandlingen, som initierades av regeringen Reinfeldt i Almedalen 2014 under namnet Sverigebygget, tog bland annat fram förslag till en utbyggnadsstrategi för en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. I förslaget står att den nya järnvägen ska byggas för tåg som kan köra i hastigheter om 320 km/h och att den ska stå klar 2035. Sverigeförhandlingen tecknade avtal med kommuner och regioner längs höghastighetsjärnvägen med en medfinansiering om 1,2 miljarder samt uppförande av 92 270 bostäder.
I slutrapporten står bland annat att: ”Västra och Södra stambanan har i dag ett mycket högt kapacitetsutnyttjande; känsligheten för störningar är hög och medelhastigheten är låg. Efterfrågan på kapacitet växer och det råder dessutom stora problem med att finna tider för att effektivt underhålla banorna. Det gör att det finns flera skäl att öka kapaciteten. Den ökade kapaciteten på det befintliga nätet bedöms ge mycket stora ökningar av godstrafiken på dessa sträckor”. Trafikverket har hittills utgått från Sverigeförhandlingens arbete, exempelvis avseende stationsorter även om mindre justeringar förekommit.